Slovakien blev en enkel munsbit för England i vänskapslandskampen inför VM-kvalet mot Ukraina på onsdag. 4-0 skrevs slutsiffrorna till, efter att Rooney hittat nätet två gånger om. Man United-anfallaren var strålande matchen igenom, och verkade vara på ett lite bättre humör än mot Fulham förra helgen. Inget gapande mot domaren, inga slängda bollar mot densamma, och inga hörnflaggor fick känna på engelsmannens knytnävar.
Det experimenterades friskt från Capellos sida, och England såg ut att ställa upp med en 4-2-3-1 formation. Gerrards utgångsposition var offensiv vänstermittfältare, men han fick mycket frihet att röra sig lite hur som helst på offensiv planhalva och skiftade ofta roll med Rooney som startade strax bakom Heskeys spetsroll.
Den engelska startelvan ställdes upp så här:
James
G. Johnson - Terry - Upson - A. Cole
Lampard - Barry
Lennon - Rooney - Gerrard
Heskey
Ett lyckad expriment och vi lär nog få se en liknande uppställning på onsdag. Tilläggas bör väl att det inte var något högklassigt motstånd man bjöds på. Slovakierna såg mest vilsna och rädda ut, och var uppriktigt talat rent usla.
Inte helt oväntat (träningsmatcher måste ha någon slags skadeförbannelse över sig) drabbades laget av en och annan skada inför VM-kvalmatchen mot Ukraina. England har minst sagt stora anfallsproblem efter gårdagen. Först ut var Heskey som skadade sig och tvingades utgå med kvarten spelad (anmärkningsvärt är att han lyckades trycka in ett mål under den tiden). In kom Carlton Cole, som även han skadade sig och byttes ut. Peter Crouch gjorde entré och han lyckades väl ändå undvika att bli skadad? Neej, paradoxalt nog var även Crouch tvungen att lämna planen i den andra halvleken, och truppens fyra anfallare var nu avverkade i en och samma träningsmatch. Carrick byttes in, Rooney flyttades upp som spjutspets och Lampard (som senare gjorde 3-0) tog klivet upp i den offensiva centrala mittfältsrollen.
En kritisk anfallssituation för Capello, som idag kallade in en ersättare efter att Heskey nödgats lämna landslagstruppen. Tottenhamanfallaren Darren Bent blev uppringd och ansluter till Englands trupp inför kvalmatchen. Även Crouch och C. Cole riskeras missa Ukrainamötet.
*******
Unitedreserven Ben Foster fick vakta det engelska målet under hela andra halvlek, men sattes inte på några större prov. Bollen befann sig inte många gånger i Englands defensiva straffområde, och Foster spenderade 45 ganska ensamma minuter mellan sina stolpar.
Oförklarligt i mina ögon var det att Matthew Upson fick starta bredvid Terry i mittförsvaret. Förstavalet är naturligtvis Ferdinand, men när han nu överställs (på grund av skadekänning?) så väljer Capello att spela Upson. Ja, Upson har varit West Hams bästa och viktigaste spelare under säsongen, men att han ska ha överträffat Phil Jagielkas insatser är ett skämt. Jagielka har tillsammans med Vidic förmodligen varit Premier Leagues mest framstående mittback, och Upson är långt ifrån Evertonbackens förmågor.
Sen att Upson inte fick särskilt mycket att göra - men det han gjorde gav ett darrigt intryck - förtäljer ingenting, för han borde inte ha varit på plan överhuvudtaget.
Jag har heller aldrig förstått mig på Downings storhet. Vänsteryttern platsar i ett engelskt mittenlag, inte mer. Varför får han möjlighet efter möjlighet, när en spelare som Ashley Young petas ur truppen? Young är ojämn, men i form är han många klasser bättre än vad Downing någonsin kommer att bli. Dessutom finns även James Milner utanför truppen. Är det någon som håller en jämn nivå varje match så är det väl Milner. Och han är väl betydligt bättre än en medelmåttig Downing.
*******
David Beckham är nu ensam den utespelande engelsman med flest landskamper i bagaget. 109 stycken, en mer än backlegendaren Bobby Moore. Storartat.
*******
Fruktansvärt snygga tröjor det var England bar igår förresten.
*******
José Mourinho yttrar sina tankar om det engelska landslaget inför VM-slutspelet nästa sommar. Jag har aldrig hållt med Mourinho lika mycket. Klockrent uttalande i mina ögon.
*******
Det engelska U21-landslaget hade roligt mot Norges dito när man vann med imponerande 5-0. Det känns lovande inför EM om några månader, jag hoppas att man får lika roligt då. Inte för roligt dock, eftersom de gärna får komma tvåa i gruppen och får spela semifinalen på Gamla Ullevi. Det vore idealiskt. Sedan får det gå hur som helst.
Målskyttarna var Frazier Campbell, Tottenham, Adam Johnson, Middlesbrough, Tom Huddlestone, Tottenham och Matt Derbyshire x2, Olympiakos.
22-årige Derbyshire, som är på lån från Blackburn, har gjort tre mål på fem matcher i den grekiska ligan. Sedan Premier League-debuten för fyra säsonger sedan har han aldrig riktigt fått sitt definitiva genombrott och har mestadels varit verksam som inhoppare för Blackburn. I Grekland verkar han ha fått den kick han behövde, och i fredags blev det alltså två nya baljor på U21-nivå. Med stor sannolikhet kommer den unge anfallaren återkomma till England, och frågan är då om han kan slå igenom även i Premier League. Jag har alltid tyckt att Derbyshire varit lite väl tunn och späd för den engelska spelstilen, och frågan är om han inte skulle lyckas bättre i någon utav de andra stora europeiska ligorna.
Nu ligger ju Blackburn lite risigt till i tabellen, så det är ytterst tveksamt om det blir Premier Leaguespel för 22-åringen nästa säsong ändå.
*******
Mer inför U21-EM och mer Blackburn. Spaniens U21, som kommer att möta England i gruppspelet, förlorade mot Irlands U21 med 2-1. En av de irländska målskyttarna var Alan Judge, som för närvarande är utlånad från Blackburn till Plymouth.
En imponerande skalp för Irland, vars A-lag spelade 1-1 med Bulgarien i VM-kvalet. Målskytt i den första minuten för Irland var Man Citykaptenen Richard Dunne.
Ytterligare målskyttar från gårdagens VM-kvalmatcher runtom i världen med klubbadress i Premier League:
* Van Persie och Kuyt gjorde varsitt i Hollands 3-0-vinst mot Skottland.
* Unitedmittbacken Jonny Evans sköt från nära håll ett av Nordirlands mål när man slog Polen med uddamålet (3-2).
* Spurs sommarförvärv Roman Pavlyuchenko har inte anpassat sig riktigt så bra i Premier League som klubben hoppades efter anfallarens imponerande EM-slutspel. I ryska landslaget fortsätter han att visa framfötterna, och igår spelade han en viktig roll med ett mål och en assist i Rysslands 2-0-seger mot Azerbadjian.
* Branislav Ivanovic gjorde ett av Serbiens tre mål på bortamark i Rumänien (3-2).
* Ballacks volleykanon för Tyskland var en riktig pärla. Tyskarna besegrade programenligt Liechtenstein med 4-0.
* Även i Afrika VM-kvalades det. Arsenalanfallaren Adebayor var tillbaka från skada, och gjorde matchens enda mål när Togo slog Kamerun.
Anmärkningsvärt var även att Cristiano Ronaldo utraderades av ingen mindre än IFK Göteborgs Adam Johansson. Det var ingen tacksam uppgift Johansson tilldelades i sin landslagsdebut i tävlingssammanhang, men en sjuhelsikes utmaning. Den svenske ytterbacken skötte sig exemplariskt. Världens bäste 2008 såg endast en möjlighet - att filma.
En rolig duell i slutet på andra halvlek var för övrigt den mellan Ronaldo och Henrik Larsson när portugisen lägger sig ned efter minsta lilla beröring. Inför matchen yttrade Henke sig om att Ronaldo är en väldigt villig och duktig filmare, och jag skrattade faktiskt lite när jag såg just den duellen.
Jag blir förbannad när jag ser att duktiga spelare som Ronaldo, Simao och Pepe i varenda närkamp försöker filma till sig en frispark. Framförallt Pepe, som till vardags spelar mittback i Real Madrid (men som igår spelade defensiv balansspelare på mitten). Flera gånger, ja i princip varje gång han blev berörd av en svensk, lade han sig ner på marken, skrek och ville ha frispark. När domaren i sekunden senare viftade bort den fånige portugisens febrila protester, gapade och gestikulerade Pepe som aldrig förr. Det gick mig på nerverna under 90 minuter igår, och jag blir inte klok på varför han beter sig som han gör. Pepes vresiga arrogans under gårdagskvällen gjorde mig full av förakt, som jag tidigare inte känt inför portugisen. Nu vet jag vad han går för, och vi kan ju spekulera i vem han har lärt sig att filma av. Är det landslagskamraten Ronaldo, är det klubbkompisen Robben, eller är det i själva verket gamle tränaren i Porto, José Mourinho? Man blir som man umgås, heter ett ordspråk.
*******
Rebusen häromdagen handlade om tuffe Robbie Savage. Kort förklarat så spelade Savage i bland annat Leicester (rävaktig) och Birmingham (St Andrew's) där han hade en dust med Dublin i derbyt med Villa, han är nu kapten i Derby, blev inte särskilt omtyckt av motståndarfansen på grund av sin hårda spelstil, och är Premier Leagues mest varnade spelare genom åren. Röda kort har det däremot blivit få, därav den i rebusen nämnda klokheten. Efternamnet Savage är superbt passande i förhållande till hans spelstil.
Snabbast med att lista ut spelaren var Kira, följd utav VTH och Fridh.
Det har varit en bedrövlig uppdatering från min sida de senaste dagarna. Tyvärr har jag ont om tid även under kommande vecka, men jag ska försöka klämma in ett och annat inlägg. Ny rebus ska jag även försöka hinna med.
God kväll!
söndag 29 mars 2009
torsdag 26 mars 2009
En möjlig Sir Alex efterträdare och rebus
Trots att lagets två under hösten viktigaste och mest framstående spelare lämnade i januari har Wigan Athletic fortsatt att gå bra i Premier League, och ligger för tillfället sjua i tabellen. Heskey gick till Villa medan Palacios lämnade för Tottenham. Steve Bruce har gjort ett fantastiskt jobb med Latics den här säsongen, såpass bra att europaspel nästa säsong är i sikte. Inte illa pinkat. Inte alls.

För övrigt blev jag igår av någon anledning hänförd ooch fascinerad av Preston North End och dess arena Deepdales historia. Jag planerar att efter mina gymnasiestudier bege mig över till de brittiska öarna för att tågluffa mellan ett antal olika intressanta fotbollsstäder och arenor, och förhoppningsvis även få möjlighet att se ett par matcher. Nu skulle en sådan resa naturligtvis bli fruktansvärt dyr och svår på många sätt att genomföra, men skulle en sådan tripp bli en realistisk utförbarhet är Deepdale i Preston ett självklart delmål att besöka.
Steve Bruce, som ägnade nio år av sin spelarkarriär i Man United, kan mycket väl vara en het kandidat till att efterträda Sir Alex när denne till slut beslutar att pensionera sig.
Många liknar vi olika sorters djur, men få animala metaforer är väl lika obestridda som just Bruce och hans minst sagt djuriska dubbelgångare?

För övrigt blev jag igår av någon anledning hänförd ooch fascinerad av Preston North End och dess arena Deepdales historia. Jag planerar att efter mina gymnasiestudier bege mig över till de brittiska öarna för att tågluffa mellan ett antal olika intressanta fotbollsstäder och arenor, och förhoppningsvis även få möjlighet att se ett par matcher. Nu skulle en sådan resa naturligtvis bli fruktansvärt dyr och svår på många sätt att genomföra, men skulle en sådan tripp bli en realistisk utförbarhet är Deepdale i Preston ett självklart delmål att besöka.
Hoppas att ni intresseras lika mycket av att läsa mina "Club of the Day" som jag fascineras av att sammansätta och skriva dem.
*******
Svårighetsgraden på dagens rebus är hård, liksom spelaren jag söker:
Gammal rävaktig och alltid lika hårdför krigare i mittens rike vars spelstil gjort det svårt för motståndarfansen att tycka om honom. Har en speciell relation till irländska huvudstaden och har även en bakgrund på golfarena. Att han är en trogen brödfantast är allmänt känt, och färgen gul är en vanlig syn när den här kloke kämpen är inblandad. Idag stolt baggehövding.
onsdag 25 mars 2009
Anrika Preston North End
Vissa klubbar i det engelska ligasystemet är mer klassiska och historiskt anmärkningsvärda än andra. Många utav dem tillhör idag inte högstaligan, något de så klart ur en historisk synpunkt förtjänar. Preston North End var en av klubbarna som grundade den engelska fotbollsligan, och var även de första engelska ligamästarna.
Här följer en hel hög med fakta om denna anrika fotbollsklubb:
* Preston North End spelade sin första fotbollsmatch 1881, och det är också året som klubben officiellt räknas ha grundats. Matchen? Den förlorade man med 10-0. Motståndet stod lokalrivalerna Blackburn Rovers för, som bildades sex år tidigare.
* Säsongen 1888/89 är fortfarande klubbens mest framgångrika. Man gick inte bara obesegrade ur ligan som man överlägset tog hem, utan man vann dessutom FA-cupen samma säsong. Detta utan att släppa in ett enda mål. Året därpå kom man återigen etta i tabellen, men det är också så långt tillbaka klubbens senaste ligatitel sträcker sig. Preston har alltså inte vunnit högstaligan sedan 1890.
* Hemmaarenan Deepdale, vars vackra namn är inspirerat av stadsdelen den ligger i, är världens äldsta ligafotbollsarena som fortfarande används till ligaspel. Preston är nämligen den enda utav ligans grundare som spelar kvar på samma arena som då, och eftersom England har världens äldsta professionella fotbollsliga kan arenan rättmässigt kallas för världens äldsta använda ligaarena. Därför är det också lämpligt att "National Football Museum", hemmet för engelskt fotbollsarv, har valts att placeras i samband med Deepdale.
* Tre av arenans fyra läktare har döpts efter gamla PNE-legendarer, och dess ansikten är avbildade på diverse läktares stolar. Alan Kelly, Bill Shankley och Sir Tom Finney är legendarerna som för sina insatser i klubben belönats med varsin läktare. Den fjärde läktaren kallas sedan ett år tillbaka "Invincibles Pavilion", som en hyllning till den upplaga som för 110 år sedan gick obesegrade ur ligan.
"The Splash" - en staty utanför Deepdale som föreställer PNE-legendaren, Sir Tom Finney. Statyns motiv är inspirerat från ett fotografi som togs under en regnig match på Stamford Bridge 1956, och som samma år utsågs till "Sports Photograph of the Year". Finney tillbringade hela sin 15 år långa karriär i Preston, och anses av många (inte minst av klubbens egna supportar) vara den bäste spelaren i North Ends historia.
* Dagens lagkapten Paul McKenna har aldrig spelat för något annat lag än Preston North End. Han är född i grannstaden Chorley, och har sedan ungdomsåren tillhört Preston. McKenna har upprepade gånger erbjudits kontrakt från ett antal Premier Leagueklubbar, men har tackat nej på grund av sin hängivna lojalitet till klubben, vilket betyder att han aldrig har spelat Premier Leaguefotboll. Jag hoppas av hela mitt hjärta - inte minst för McKennas skull - att North End lyckas klättra upp i högstaligan i år. Just nu ligger man sjua i Championship, och är inte många poäng från play-off-spel. Senaste gången man var riktigt nära var 2005, då man förlorade play-off-finalen mot West Ham.
* Andra bekantingar och nämnvärda spelare i dagens trupp är förre Liverpoolanfallaren Neil Mellor, och vänsteryttern Ross Wallace, som så sent som förra året spelade Premier Leaguefotboll med Sunderland. Även hårdföre, tidigare West Bromwichmittfältaren, Richard Chaplow går att hitta i Prestons uppställning.Evigt trogne lagkaptenen Paul McKenna i Preston North Ends klarvita tröja.
Här följer en hel hög med fakta om denna anrika fotbollsklubb:
* Preston North End spelade sin första fotbollsmatch 1881, och det är också året som klubben officiellt räknas ha grundats. Matchen? Den förlorade man med 10-0. Motståndet stod lokalrivalerna Blackburn Rovers för, som bildades sex år tidigare.* Säsongen 1888/89 är fortfarande klubbens mest framgångrika. Man gick inte bara obesegrade ur ligan som man överlägset tog hem, utan man vann dessutom FA-cupen samma säsong. Detta utan att släppa in ett enda mål. Året därpå kom man återigen etta i tabellen, men det är också så långt tillbaka klubbens senaste ligatitel sträcker sig. Preston har alltså inte vunnit högstaligan sedan 1890.
* Hemmaarenan Deepdale, vars vackra namn är inspirerat av stadsdelen den ligger i, är världens äldsta ligafotbollsarena som fortfarande används till ligaspel. Preston är nämligen den enda utav ligans grundare som spelar kvar på samma arena som då, och eftersom England har världens äldsta professionella fotbollsliga kan arenan rättmässigt kallas för världens äldsta använda ligaarena. Därför är det också lämpligt att "National Football Museum", hemmet för engelskt fotbollsarv, har valts att placeras i samband med Deepdale.
* Tre av arenans fyra läktare har döpts efter gamla PNE-legendarer, och dess ansikten är avbildade på diverse läktares stolar. Alan Kelly, Bill Shankley och Sir Tom Finney är legendarerna som för sina insatser i klubben belönats med varsin läktare. Den fjärde läktaren kallas sedan ett år tillbaka "Invincibles Pavilion", som en hyllning till den upplaga som för 110 år sedan gick obesegrade ur ligan.
"The Splash" - en staty utanför Deepdale som föreställer PNE-legendaren, Sir Tom Finney. Statyns motiv är inspirerat från ett fotografi som togs under en regnig match på Stamford Bridge 1956, och som samma år utsågs till "Sports Photograph of the Year". Finney tillbringade hela sin 15 år långa karriär i Preston, och anses av många (inte minst av klubbens egna supportar) vara den bäste spelaren i North Ends historia.* Dagens lagkapten Paul McKenna har aldrig spelat för något annat lag än Preston North End. Han är född i grannstaden Chorley, och har sedan ungdomsåren tillhört Preston. McKenna har upprepade gånger erbjudits kontrakt från ett antal Premier Leagueklubbar, men har tackat nej på grund av sin hängivna lojalitet till klubben, vilket betyder att han aldrig har spelat Premier Leaguefotboll. Jag hoppas av hela mitt hjärta - inte minst för McKennas skull - att North End lyckas klättra upp i högstaligan i år. Just nu ligger man sjua i Championship, och är inte många poäng från play-off-spel. Senaste gången man var riktigt nära var 2005, då man förlorade play-off-finalen mot West Ham.
* Andra bekantingar och nämnvärda spelare i dagens trupp är förre Liverpoolanfallaren Neil Mellor, och vänsteryttern Ross Wallace, som så sent som förra året spelade Premier Leaguefotboll med Sunderland. Även hårdföre, tidigare West Bromwichmittfältaren, Richard Chaplow går att hitta i Prestons uppställning.
* En viss David Moyes avslutade sin spelarkarriär i Preston North End, och tränade efter det klubben i fyra framgångsrika säsonger. Så framgångsrika att Premier Leagueklubben Everton ville ha honom. Idag är Moyes som bekant fortfarande tränare för Everton, och en minst sagt hyllad sådan. Dagens Prestontränare heter Alan Irvine, och är även han skotte.
* Anfallaren David Nugent blev 2007 den förste Prestonspelare på över 50 år som representerade Englands landslag. Samma sommar köptes han av Portsmouth, för rekordsumman sex miljoner pund.
* Vad tycker ni om klubbmärket? Mig tilltalar det inget vidare i varje fall. Varför det är ett lamm i bilden är eftersom stadens vapen innehåller just den symbolen. För er som är intresserade så är lammet med korset en symbol för St. Wilfred, som är Preston stads skyddshelgon. Tänk vilken information man kan hitta på nätet.

* Anfallaren David Nugent blev 2007 den förste Prestonspelare på över 50 år som representerade Englands landslag. Samma sommar köptes han av Portsmouth, för rekordsumman sex miljoner pund.
* Vad tycker ni om klubbmärket? Mig tilltalar det inget vidare i varje fall. Varför det är ett lamm i bilden är eftersom stadens vapen innehåller just den symbolen. För er som är intresserade så är lammet med korset en symbol för St. Wilfred, som är Preston stads skyddshelgon. Tänk vilken information man kan hitta på nätet.
* Preston kallas ofta för "The Lilywhites" ('de liljevita'), med tanke på deras härligt vitfärgade hemmaställ. Det måste vara ett av fotbollsenglands vackraste smeknamn.

tisdag 24 mars 2009
Avslagna avstängningar och U21-EM på västkusten
Goda nyheter fick idag Aston Villa och dess fans inför mötet med United om två veckor. Brad Friedels avstängning efter utvisningen mot Liverpool i söndags upphävdes idag av FA efter att man specialstuderat händelsen. Som jag indikerade i söndagsinlägget är det i mina ögon ett uppenbart beslut. Straff? Ja, det kan jag godta. Han sätter sig i den situationen från början och hur mycket han än försöker så kan han inte undvika att vidröra och fälla Torres. Gult kort? Lika solklar som straffen om han nu dömer det. Rött kort? Väldigt hårt dömt med tanke på att Friedel hade en försvarare vid sidan om sig när han hade omkull Torres, och jag är tveksam till om spanjoren hade hunnit upp bollen.
Hur är eran syn och uppfattning på situationen?
*******
Även Sunderlandbacken George McCartney, som "drog ner" Wright-Phillips som siste man, fick sin överklagan berättigad, och slipper alltså avstängning.
Två i efterhand upphävda avstängningar, betyder det att domarna gjort ett dåligt jobb den här Premier Leagueomgången?
*******
Igår gladdes jag med Ledley King som uttogs i Capellos landslagstrupp. Idag lider jag med stackars King. Precis som jag befarade var Mr. Redknapp inte särskilt nöjd med förbundskaptenens beslut att ta med Tottenhambacken till EM-kvalet. 'Idiotiskt' och 'meningslöst' var Spursmanagerns syn på saken.
När King äntligen, efter två år, får chansen till landslagsspel igen fråntas han den möjligheten av sin klubblagsmentor. Man kan inte annat än att tycka synd om King.
Samtidigt förstår jag Redknapps beslut. Han vill inte ta några risker med sin viktige mittback och kapten, som bara spelar en match per vecka med tanke på de bekymrande knäproblem han tidigare haft. King har dessutom inte ens börjat träna för fullt efter sin skadefrånvaro, och stod även över Englands landslagsträning idag. I det avseendet kan jag förstå hur Redknapp tänker när han säger att det är 'meningslöst'. För inte finns det väl ändå några möjligheter att Terry eller Ferdinand petas ur startelvan. Och skulle så ske håller i alla fall jag Jagielka före King.
*******
Gabriel Agbonlahor petades ur seniorlandslagstruppen som spelar EM-kval till helgen. Nu har Villaanfallaren tagits ut av Stuart Pearce i Englands U21-trupp som vänskapsspelar i helgen. Omplaceringen beror med stor sannolikhet på Agbonlahors nästan bedrövliga form han visat upp på sistone. Anfallaren har endast bidragit med ett mål de senaste 16 matcherna för sitt lag, och förpassades till bänken i mötet med Liverpool i helgen.
Nu hoppas jag att Agbonlahor fortsätter visa dålig form under resterande delen av säsongen. Det betyder nämligen, troligtvis vill jag betona, att han kommer till Sverige i sommar för att spela U21-EM. Och ju fler Premier League-stjärnor desto bättre.
Ty jag beställde biljetter till spektaklet igår vill jag förstås se så många världsspelare och talanger som möjligt. Biljetter (en till mig - en till bror min) till två matcher på Gamla Ullevi blev det; Spanien-England var solklar, och den ena semifinalen i hopp om att England tar andraplatsen i sin grupp.
Är det någon mer än jag som ska gå på någon av de här matcherna så hör gärna av er så kanske vi kan ses inför någon av matcherna.
Det kan komma rapporter från min sida från de här matcherna, dock inte här på bloggen, utan på en annan intressant internetsida. Återkommer med mer info om det längre fram när jag vet mer. Men det är medryckande vill jag lova.
*******
Glädjande att mina rebusar är så efterfrågade och omtyckta. Alla positiva och uppmuntrande kommentarer uppskattas verkligen, ska ni veta. Tack.
Gårdagens rebus löstes ånyo utav VTH, som visar sig vara svårslagen på ordlekar, och bland annat AshburtonGrove fick återigen se sig besegrad. Flera hängde på förste VTHs förslag - även Wilshere#19, AshburtonGrove, "Anonym", Murphy och William kom fram till att det var Jimmy Floyd Hasselbaink jag sökte.
Hasselbaink vann direkt under sin första säsong i Leeds vita tröja Premier Leagues skytteliga (delad seger med Owen och Yorke 1998/99), och vann den ytterligare en gång under karriären - därav 'tvåfaldig målkung'. 2000 flyttade han till Chelsea, som tidigare ofta kallades för "Pensioners", och det är där han hade de största framgångarna. Bytte Stamford Bridge mot Riverside, Chelsea mot Boro. En liten extra detalj petades in i 'vadade över', då ordet "ford" betyder "vada över" på engelska. Han var en säsong i Charlton (dalade = The Valley) innan han avslutade karriären i Cardiff, Wales, där han blev anfallskollega med Liverpoollegendaren Robbie Fowler, som ofta förknippas med "sniffmålgestern" mot Everton för ett antal år sedan.
Uppmärksamma läsare kanske även noterade den extra ledtråden jag knåpade in i inläggets rubrik; "svårknäckt nöt". Hasselnöten är ju en väldigt populär nöt.
Hur är eran syn och uppfattning på situationen?
*******
Även Sunderlandbacken George McCartney, som "drog ner" Wright-Phillips som siste man, fick sin överklagan berättigad, och slipper alltså avstängning.
Två i efterhand upphävda avstängningar, betyder det att domarna gjort ett dåligt jobb den här Premier Leagueomgången?
*******
Igår gladdes jag med Ledley King som uttogs i Capellos landslagstrupp. Idag lider jag med stackars King. Precis som jag befarade var Mr. Redknapp inte särskilt nöjd med förbundskaptenens beslut att ta med Tottenhambacken till EM-kvalet. 'Idiotiskt' och 'meningslöst' var Spursmanagerns syn på saken.
När King äntligen, efter två år, får chansen till landslagsspel igen fråntas han den möjligheten av sin klubblagsmentor. Man kan inte annat än att tycka synd om King.
Samtidigt förstår jag Redknapps beslut. Han vill inte ta några risker med sin viktige mittback och kapten, som bara spelar en match per vecka med tanke på de bekymrande knäproblem han tidigare haft. King har dessutom inte ens börjat träna för fullt efter sin skadefrånvaro, och stod även över Englands landslagsträning idag. I det avseendet kan jag förstå hur Redknapp tänker när han säger att det är 'meningslöst'. För inte finns det väl ändå några möjligheter att Terry eller Ferdinand petas ur startelvan. Och skulle så ske håller i alla fall jag Jagielka före King.
*******
Gabriel Agbonlahor petades ur seniorlandslagstruppen som spelar EM-kval till helgen. Nu har Villaanfallaren tagits ut av Stuart Pearce i Englands U21-trupp som vänskapsspelar i helgen. Omplaceringen beror med stor sannolikhet på Agbonlahors nästan bedrövliga form han visat upp på sistone. Anfallaren har endast bidragit med ett mål de senaste 16 matcherna för sitt lag, och förpassades till bänken i mötet med Liverpool i helgen.
Nu hoppas jag att Agbonlahor fortsätter visa dålig form under resterande delen av säsongen. Det betyder nämligen, troligtvis vill jag betona, att han kommer till Sverige i sommar för att spela U21-EM. Och ju fler Premier League-stjärnor desto bättre.
Ty jag beställde biljetter till spektaklet igår vill jag förstås se så många världsspelare och talanger som möjligt. Biljetter (en till mig - en till bror min) till två matcher på Gamla Ullevi blev det; Spanien-England var solklar, och den ena semifinalen i hopp om att England tar andraplatsen i sin grupp.
Är det någon mer än jag som ska gå på någon av de här matcherna så hör gärna av er så kanske vi kan ses inför någon av matcherna.
Det kan komma rapporter från min sida från de här matcherna, dock inte här på bloggen, utan på en annan intressant internetsida. Återkommer med mer info om det längre fram när jag vet mer. Men det är medryckande vill jag lova.
*******
Glädjande att mina rebusar är så efterfrågade och omtyckta. Alla positiva och uppmuntrande kommentarer uppskattas verkligen, ska ni veta. Tack.
Gårdagens rebus löstes ånyo utav VTH, som visar sig vara svårslagen på ordlekar, och bland annat AshburtonGrove fick återigen se sig besegrad. Flera hängde på förste VTHs förslag - även Wilshere#19, AshburtonGrove, "Anonym", Murphy och William kom fram till att det var Jimmy Floyd Hasselbaink jag sökte.
Hasselbaink vann direkt under sin första säsong i Leeds vita tröja Premier Leagues skytteliga (delad seger med Owen och Yorke 1998/99), och vann den ytterligare en gång under karriären - därav 'tvåfaldig målkung'. 2000 flyttade han till Chelsea, som tidigare ofta kallades för "Pensioners", och det är där han hade de största framgångarna. Bytte Stamford Bridge mot Riverside, Chelsea mot Boro. En liten extra detalj petades in i 'vadade över', då ordet "ford" betyder "vada över" på engelska. Han var en säsong i Charlton (dalade = The Valley) innan han avslutade karriären i Cardiff, Wales, där han blev anfallskollega med Liverpoollegendaren Robbie Fowler, som ofta förknippas med "sniffmålgestern" mot Everton för ett antal år sedan.
Uppmärksamma läsare kanske även noterade den extra ledtråden jag knåpade in i inläggets rubrik; "svårknäckt nöt". Hasselnöten är ju en väldigt populär nöt.
Upplagd av
Fredrik Tillberg
kl.
20:06
7
kommentarer
Etiketter:
Landslag,
Premier League,
Värre än Oldsberg,
Övrigt
måndag 23 mars 2009
Tolfte spelaren, djävulsdödare Murphy och en svårknäckt nöt
Publiken på Britannia Stadium gör i allra högsta grad skäl för det så populära uttrycket "tolfte spelaren". Faktum är att Stoke skulle legat sjua i tabellen om man räknat endast hemmamatcher. Publikstödet verkar ge en magisk inverkan på både hemmaspelare och på motståndarlagets spelare, och på Britannia är det endast Man United, Chelsea och Everton som besegrat Stoke.
Tänk om man varit lika bra på bortaplan tänker ni. Jaa, tänk det. Stoke är fullkomligt katastrofala på bortamark. Fyra poäng av 45 möjliga, inte en vinst på 15 matcher och en målskillnad på 11-34 är Stokes bedrövliga bortafacit så här långt.
Fortsätter man på det här viset kan man väl inte klara sig kvar i högstaligan, kan tyckas. Men saken är den att - det kan man visst det. Fortsätter man att vara lika usla borta, samtidigt som hemmaformen håller i sig och hemmasegrarna fortsätter att rada upp sig - så klarar man med stor sannolikhet av att säkra ett förnyat Premier League-kontrakt.
Enligt enkäten som avslutades här på bloggen för ett par veckor sedan, så är det inte många som vill ha kvar Stoke i högstaligan. Jag ställer mig själv frågan om jag vill ha kvar grisande och nästan vidrigt spelförstörande Stoke i Premier League. Och neej, varför i hela friden skulle jag vela det? Hur kan ens någon vilja det? Visst, Stoke är en kämpande, klassisk engelsk klubb, men går man in för att "spela" på det viset Stoke gör, så hör man inte hemma i engelska högstaligan.
*******
Oj, vad läskigt det hade varit om Fulham vunnit på Danny Murphys straffmål igår. Det är nämligen så att Murphy under sin tid i Liverpool avgjorde tre möten på fyra säsonger med matchens enda mål - mot just Man United! Säsongerna 2000/01, 2001/02 och 2003/04 vann Liverpool med 1-0 mot United efter mål från Murphy.
Och igår kunde Murphy återigen gjort det avgörande målet mot just United! Ungraren Zoltan Gera förstörde paradoxen.
*******
Efterfrågan har varit intensiv, och äntligen lämnar jag er här med den så åtrådda rebusen:
Tvåfaldig målkung som satte sina spår omgående i den vita tröjan och i Premier League-historien. Förpensionerade sig vid millenniumskiftet, vilket han idag är mest ihågkommen för. Vadade från bro till flodstrand, varefter han dalade vidare över landgräns. Där pensionerade han sig på riktigt bredvid före detta kokainlegend.
God kväll!
Tänk om man varit lika bra på bortaplan tänker ni. Jaa, tänk det. Stoke är fullkomligt katastrofala på bortamark. Fyra poäng av 45 möjliga, inte en vinst på 15 matcher och en målskillnad på 11-34 är Stokes bedrövliga bortafacit så här långt.
Fortsätter man på det här viset kan man väl inte klara sig kvar i högstaligan, kan tyckas. Men saken är den att - det kan man visst det. Fortsätter man att vara lika usla borta, samtidigt som hemmaformen håller i sig och hemmasegrarna fortsätter att rada upp sig - så klarar man med stor sannolikhet av att säkra ett förnyat Premier League-kontrakt.
Enligt enkäten som avslutades här på bloggen för ett par veckor sedan, så är det inte många som vill ha kvar Stoke i högstaligan. Jag ställer mig själv frågan om jag vill ha kvar grisande och nästan vidrigt spelförstörande Stoke i Premier League. Och neej, varför i hela friden skulle jag vela det? Hur kan ens någon vilja det? Visst, Stoke är en kämpande, klassisk engelsk klubb, men går man in för att "spela" på det viset Stoke gör, så hör man inte hemma i engelska högstaligan.
*******
Oj, vad läskigt det hade varit om Fulham vunnit på Danny Murphys straffmål igår. Det är nämligen så att Murphy under sin tid i Liverpool avgjorde tre möten på fyra säsonger med matchens enda mål - mot just Man United! Säsongerna 2000/01, 2001/02 och 2003/04 vann Liverpool med 1-0 mot United efter mål från Murphy.
Och igår kunde Murphy återigen gjort det avgörande målet mot just United! Ungraren Zoltan Gera förstörde paradoxen.
*******
Efterfrågan har varit intensiv, och äntligen lämnar jag er här med den så åtrådda rebusen:
Tvåfaldig målkung som satte sina spår omgående i den vita tröjan och i Premier League-historien. Förpensionerade sig vid millenniumskiftet, vilket han idag är mest ihågkommen för. Vadade från bro till flodstrand, varefter han dalade vidare över landgräns. Där pensionerade han sig på riktigt bredvid före detta kokainlegend.
God kväll!
Premier Leagues mest förbättrade spelare i en och samma elva
Jag glädjs verkligen med Ledley King idag, efter Capellos beslut att ta ut Spursmittbacken i sin EM-kvaltrupp. King har varit en viktig kugge i det Tottenham som imponerat hiskeligt den senaste tiden och som klättrat avsevärt i tabellen. Han är verkligen värd det här erkännandet, efter de ofantliga skadeproblem han dragits med. Någon som kanske inte är lika nöjd med uttagningen är nog Harry Redknapp. Spursmanagern har tagit det varsamt med att spela King, med tanke på de knäbekymmer han haft, och ser noga till att det bara blir en match i veckan för mittbacken. Hoppas att King klarar sig skadefri från landslagssamlingen.
Roligt är att även Evertonvänsterbacken Leighton Baines och Man United-målvaktsreserven Ben Foster finns med i Englands landslagstrupp mot Slovakien och Ukraina. Foster har fått sparsamt med speltid under säsongen, men en imponerande insats i ligacupfinalen räckte tydligen för Capello att ta ut honom. Sedan är ju konkurrensen inte betvingande i den magra målvaktsuppsättning England förfogar över.
Från den trupp som mötte Spanien för någon månad sedan saknas bland annat Aston Villa-duon Ashley Young och Gabby Agbonlahor. Ingen av dem har visat framfötterna de senaste matcherna, men att Heskey - som har varit minst lika dålig som Agbonlahor - går före sin anfallskollega i Villa finner jag som synnerligen märkligt.
Truppen i sin helhet kan betraktas i den här länken.
*******
Varje säsong finns det spelare som sticker ut från övriga. Många av dem har tidigare bevisat hur bra de är, medan vissa slår igenom och får sitt riktiga genombrott. Det finns alltid spelare som utvecklas och förbättrar sitt spel avsevärt under bara en Premier League-säsong. Här är de spelare jag tycker har utvecklats mest under pågående spelår på respektive position:
Målvakt: Shay Given - Manchester City.
Newcastles viktigaste spelare under hösten som sedan flytten till Manchester varit lika stabil där mellan stolparna. Jag har tidigare säsonger tyckt att irländaren varit lite väl ojämn, och blandade tidigare riktiga kanoninsatser med tveksamma och rent usla ingripanden. Jämnheten och stabiliteten har Given utvecklat markant i år.
Högerback: Alvaro Arbeloa - Liverpool.
Jag har ända sedan Arbeloa anlände på Anfield undrat vad för särskilt Benitez såg i denne mediokra högerback. Den här säsongen har spanjoren tagit för sig rejält och visat varför Rafa har så stort förtroende i honom. En aning osäker i defensiven ibland, men följer ofta med i anfallen och försöker luckra upp motståndarförsvaret eller komma till inlägg.
Mittback #1: Phil Jagielka - Everton.
Vad ska man säga? Premier Leagues bästa mittback den här säsongen, efter Vidic möjligtvis, vilket förtjänat Jagielka en landslagsplats. Stor, stark och även ganska snabb faktiskt. Bidrar mycket med sin trygghet och sina ledaregenskaper för Everton. Den enda försvarare i Premier League som totalt lyckats utradera Torres den här säsongen.
Mittback #2: Brede Hangeland - Fulham.
Norrmannen som sedan ankomsten från FCK i somras varit en av ligans bästa mittbackar. Den största, och i det närmaste enda, anledningen till att Fulham är det lag som släppt in minst antal mål bakom topp tre-klubbarna (endast 26 mål på 30 matcher), något som dragit till sig intresse från storlagen.
Vänsterback: Fabio Aurelio - Liverpool.
Framförallt nu på slutet har brassen bara blivit bättre och bättre för Liverpool. Förra säsongen hade han enormt svårt med sina inlägg, samtidigt som han vacklade försvarsmässigt (när han fick chansen), men denna säsongen har han stått för flera målgivande inlägg och frisparkar.
Högermittfältare: Aaron Lennon - Tottenham.
Fick storklubbarnas ögon på sig efter succén i Leeds i unga dagar, och gjorde till en början bra ifrån sig i Spurs. De två senaste säsongerna har han tonat bort rejält och varit väldigt ojämn. Under Harry Redknapp har han fått ny fart (bokstavligen) på sin karriär, och är med sina kvicka fötter och dribblingskonster en fröjd för ögat. Landslagsaktuell tack vare sin goda form.
Innermittfältare #1: Denilson - Arsenal.
Från att förra säsongen vara en godtycklig, lovande truppspelare och mestadels bara delaktig i Gunners unga Carling Cup-lag, är det ett gigantiskt steg den unga mittfältaren tagit säsongen 08/09. Ordinarie bredvid Fabregas i början av säsongen, och när denne skadade sig frodades han till Arsenals viktigaste mittfältare. En uppgift han växt oerhört med. Den lovande brassen har vid 20 års ålder varit en av lagets bästa och mest betydelsefulla spelare, och har dessutom bäst passningssäkerhet i hela Premier League.
Innermittfältare #2: Darren Fletcher - Manchester United.
Samma där, förra året bidrog han endast med ett antal inhopp och fyllde upp när United hade skadeproblem. I år har han motbevisat kritikerna och tagit ett jättestort kliv till en ordinarie plats på ligaledarnas mittfält - även när alla är friska. När skotten saknades (eller petades) mot Liverpool såg vi att han även spelar en stor roll som evigt kämpande och tacklande mittfältare, och jag tror att Fletchers frånvaro i den matchen hade stor betydelse.
Vänstermittfältare: Jack Collison -West Ham.
Ynglingens utgångsposition är väl egentligen central mittfältare, men han och Noble har bytts åt att komplittera Parker på Hammers mittfält, medan den andre utav dem spelat på en ytterposition. Collison är given i en sådan här elva. Vi säger så här... var det någon som visste vem Jack Collison var innan den här säsongen startade? Han har fått stort förtroende av Zola, och tagit det tillvara på ett imponerande sätt.
Anfallare #1: Carlton Cole - West Ham.
Har äntligen börjat hitta nätet i år också. Den starke, hårt jobbande anfallarens goda målform i vår har betytt mycket för West Ham, som nu strider om en Uefacup-plats.
Anfallare #2: Djibril Cissé - Sunderland.
Har efter sina benbrott och stora skadebekymmer visat vilken giftig anfallare han verkligen är när han är frisk och i form. Han och Kenwyne Jones har bildat en tung och svårstoppad anfallsduo för Sunderland - tyvärr har resterande lagdelar inte gjort ett lika gott intryck, vilket betyder att laget fortfarande strider om förnyat kontrakt.
Bänken: Manuel Almunia, Bernard Mendy, Martin Skrtel, John Obi Mikel, Wilson Palacios, Nicklas Bendtner, Emile Heskey.
Bubblare: Mark Schwarzer, José Bosingwa, Aaron Hughes, Stilian Petrov, Xabi Alonso, Bobby Zamora, Kevin Davies.
Nu är jag givetvis väldigt intresserad av att höra era åsikter om denna elva. Saknar ni någon spelare? Har jag glömt någon? Vilka spelare vill ni byta ut och ha med istället? Kom gärna med egna elvor.
Värdet av en sådan här sammansatt elva kan naturligtvis ifrågasättas, men jag kan finna det ypperligt intressant att kompilera så beskaffade elvor och verkligen få det på svart och vitt. Det är en frisk blandning av lovande, unga spelare som får sina genombrott - och spelare som hårt kritiserats och motbevisar sina kritiker genom att slå igenom på nytt. Alla är de ute efter erkännanden på ett eller annat sätt.
Roligt är att även Evertonvänsterbacken Leighton Baines och Man United-målvaktsreserven Ben Foster finns med i Englands landslagstrupp mot Slovakien och Ukraina. Foster har fått sparsamt med speltid under säsongen, men en imponerande insats i ligacupfinalen räckte tydligen för Capello att ta ut honom. Sedan är ju konkurrensen inte betvingande i den magra målvaktsuppsättning England förfogar över.
Från den trupp som mötte Spanien för någon månad sedan saknas bland annat Aston Villa-duon Ashley Young och Gabby Agbonlahor. Ingen av dem har visat framfötterna de senaste matcherna, men att Heskey - som har varit minst lika dålig som Agbonlahor - går före sin anfallskollega i Villa finner jag som synnerligen märkligt.
Truppen i sin helhet kan betraktas i den här länken.
*******
Varje säsong finns det spelare som sticker ut från övriga. Många av dem har tidigare bevisat hur bra de är, medan vissa slår igenom och får sitt riktiga genombrott. Det finns alltid spelare som utvecklas och förbättrar sitt spel avsevärt under bara en Premier League-säsong. Här är de spelare jag tycker har utvecklats mest under pågående spelår på respektive position:
Målvakt: Shay Given - Manchester City.
Newcastles viktigaste spelare under hösten som sedan flytten till Manchester varit lika stabil där mellan stolparna. Jag har tidigare säsonger tyckt att irländaren varit lite väl ojämn, och blandade tidigare riktiga kanoninsatser med tveksamma och rent usla ingripanden. Jämnheten och stabiliteten har Given utvecklat markant i år.
Högerback: Alvaro Arbeloa - Liverpool.
Jag har ända sedan Arbeloa anlände på Anfield undrat vad för särskilt Benitez såg i denne mediokra högerback. Den här säsongen har spanjoren tagit för sig rejält och visat varför Rafa har så stort förtroende i honom. En aning osäker i defensiven ibland, men följer ofta med i anfallen och försöker luckra upp motståndarförsvaret eller komma till inlägg.
Mittback #1: Phil Jagielka - Everton.
Vad ska man säga? Premier Leagues bästa mittback den här säsongen, efter Vidic möjligtvis, vilket förtjänat Jagielka en landslagsplats. Stor, stark och även ganska snabb faktiskt. Bidrar mycket med sin trygghet och sina ledaregenskaper för Everton. Den enda försvarare i Premier League som totalt lyckats utradera Torres den här säsongen.
Mittback #2: Brede Hangeland - Fulham.
Norrmannen som sedan ankomsten från FCK i somras varit en av ligans bästa mittbackar. Den största, och i det närmaste enda, anledningen till att Fulham är det lag som släppt in minst antal mål bakom topp tre-klubbarna (endast 26 mål på 30 matcher), något som dragit till sig intresse från storlagen.
Vänsterback: Fabio Aurelio - Liverpool.
Framförallt nu på slutet har brassen bara blivit bättre och bättre för Liverpool. Förra säsongen hade han enormt svårt med sina inlägg, samtidigt som han vacklade försvarsmässigt (när han fick chansen), men denna säsongen har han stått för flera målgivande inlägg och frisparkar.
Högermittfältare: Aaron Lennon - Tottenham.
Fick storklubbarnas ögon på sig efter succén i Leeds i unga dagar, och gjorde till en början bra ifrån sig i Spurs. De två senaste säsongerna har han tonat bort rejält och varit väldigt ojämn. Under Harry Redknapp har han fått ny fart (bokstavligen) på sin karriär, och är med sina kvicka fötter och dribblingskonster en fröjd för ögat. Landslagsaktuell tack vare sin goda form.
Innermittfältare #1: Denilson - Arsenal.
Från att förra säsongen vara en godtycklig, lovande truppspelare och mestadels bara delaktig i Gunners unga Carling Cup-lag, är det ett gigantiskt steg den unga mittfältaren tagit säsongen 08/09. Ordinarie bredvid Fabregas i början av säsongen, och när denne skadade sig frodades han till Arsenals viktigaste mittfältare. En uppgift han växt oerhört med. Den lovande brassen har vid 20 års ålder varit en av lagets bästa och mest betydelsefulla spelare, och har dessutom bäst passningssäkerhet i hela Premier League.
Innermittfältare #2: Darren Fletcher - Manchester United.
Samma där, förra året bidrog han endast med ett antal inhopp och fyllde upp när United hade skadeproblem. I år har han motbevisat kritikerna och tagit ett jättestort kliv till en ordinarie plats på ligaledarnas mittfält - även när alla är friska. När skotten saknades (eller petades) mot Liverpool såg vi att han även spelar en stor roll som evigt kämpande och tacklande mittfältare, och jag tror att Fletchers frånvaro i den matchen hade stor betydelse.
Vänstermittfältare: Jack Collison -West Ham.
Ynglingens utgångsposition är väl egentligen central mittfältare, men han och Noble har bytts åt att komplittera Parker på Hammers mittfält, medan den andre utav dem spelat på en ytterposition. Collison är given i en sådan här elva. Vi säger så här... var det någon som visste vem Jack Collison var innan den här säsongen startade? Han har fått stort förtroende av Zola, och tagit det tillvara på ett imponerande sätt.
Anfallare #1: Carlton Cole - West Ham.
Har äntligen börjat hitta nätet i år också. Den starke, hårt jobbande anfallarens goda målform i vår har betytt mycket för West Ham, som nu strider om en Uefacup-plats.
Anfallare #2: Djibril Cissé - Sunderland.
Har efter sina benbrott och stora skadebekymmer visat vilken giftig anfallare han verkligen är när han är frisk och i form. Han och Kenwyne Jones har bildat en tung och svårstoppad anfallsduo för Sunderland - tyvärr har resterande lagdelar inte gjort ett lika gott intryck, vilket betyder att laget fortfarande strider om förnyat kontrakt.
Bänken: Manuel Almunia, Bernard Mendy, Martin Skrtel, John Obi Mikel, Wilson Palacios, Nicklas Bendtner, Emile Heskey.
Bubblare: Mark Schwarzer, José Bosingwa, Aaron Hughes, Stilian Petrov, Xabi Alonso, Bobby Zamora, Kevin Davies.
Nu är jag givetvis väldigt intresserad av att höra era åsikter om denna elva. Saknar ni någon spelare? Har jag glömt någon? Vilka spelare vill ni byta ut och ha med istället? Kom gärna med egna elvor.
Värdet av en sådan här sammansatt elva kan naturligtvis ifrågasättas, men jag kan finna det ypperligt intressant att kompilera så beskaffade elvor och verkligen få det på svart och vitt. Det är en frisk blandning av lovande, unga spelare som får sina genombrott - och spelare som hårt kritiserats och motbevisar sina kritiker genom att slå igenom på nytt. Alla är de ute efter erkännanden på ett eller annat sätt.
Upplagd av
Fredrik Tillberg
kl.
13:12
8
kommentarer
Etiketter:
Landslag,
Premier League,
Utnämningar
söndag 22 mars 2009
Omgångens spelare och jämn liga
Efter att Liverpool tagit till vara på det Chelsea misslyckades med igår - nämligen att utnyttja Man Uniteds poängförlust igår - kan titelstriden bli otroligt intressant. En poäng skiljer ettan och tvåan åt, och jämför man lagens form är det fördel jagande Liverpool. En målskillnad på 13-1 de tre senaste matcherna (inklusive Real Madrid-segern) säger kanske det mesta om hur bra Gerrard och kompani är för tillfället. Särskilt som det inte är några fjuttiga bottengäng man mött; Real Madrid, Man United och Aston Villa. Men visst är det Gerrard som är största anledningen till varför Liverpool imponerat så makalöst mycket på senare tid? Kombinationen Gerrard-Torres är ett vinstrecept utan dess like.
Noterbart från söndagens fullständiga överkörning av ligafemman (!) Aston Villa är också att målvakt Pepe Reina utvecklats till en assistmaskin. Förra veckan assisterade han till Dossenas lobbmål på Old Trafford och idag gjorde Albert Riera mål direkt på en lång utspark från spanjoren. Men vilket avslut från Riera sen! Ett konstverk till mål kort sagt, från försvar till anfall på mindre än en sekund. Snacka om kontring!
Den första straffen till Gerrards 3-0 är given. Den andra vid 5-0 är jag desto tveksammare till. Att dessutom Friedel visades ut tycker jag var lite väl hårt dömt. Stackars Friedel gör allt för att ta så lite plats som möjligt för att undvika att fälla Torres, när anfallaren springer in i honom och ramlar. Nu hade det ingen större inverkan på matchbilden, men jag tycker synd om Friedel. Målvaktsutvisningen var förresten den första den här säsongen.
Klarar Man United av att hantera den enorma press som Liverpool nu sätter på dem? Jag, och många andra, som gick händelserna i förväg och för några veckor sedan förklarade United som mästare kan mycket väl få äta upp våra ord i slutet av maj när ligan avgörs.
Oj, vad jag hade velat se Liverpool och Barcelona mötas i dagsform. De spanska giganterna utklassade La Liga-sexan Malaga tidigare ikväll med förödmjukande 6-0. Är det någon som sätter emot om jag påstår att Liverpool och Barcelona är Europas två bästa lag för närvarande?
Och enligt mina förutsättningar kommer de båda storlagen drabba samman i Champions League-semifinalerna i slutet av april och början av maj.
Liverpool och Gerrard måste vara i sitt livs form!
*******
Det blev till slut ett avgörande i den bleka striden mellan Wigan och Hull. Januariförvärvet från Crystal Palace, mittfältaren Ben Watson lobbade så här vackert in matchens enda mål i 84:e minuten. En viktig seger för Latics i kampen med West Ham och Fulham om sjundeplatsen, men en tung förlust för Hull som bara har fyra poäng ner till nedflyttningsplats. Var det någon som trodde det efter lagets succésäsong i höstas? Hull låg ju faktiskt sexa i halvtid av ligan.
*******
Sunderland kämpade och kämpade, gjorde det bra och var inte långt borta att knipa en poäng på City of Manchester Stadium. Trots George McCartneys utvisning i 15:e matchminuten. Diskuteras kan om han överhuvudtaget vidrörde Wright-Phillips, men om han så gjorde var beslutet riktigt. Robinho sköt fem minuter senare en lam straff som räddades av Fülop, men Micah Richards nickmålade 1-0 för City i andra halvlek.
*******
Istället för som tidigare då jag sammanställt en hel elva med de bästa spelarna från omgången, tänker jag välja en spelare från varje position som jag tycker utmärkt sig särskilt i omgången. Omgångens målvakt, försvarare, mittfältare och anfallare alltså. Detta för att underlätta för mig, men också för er då det inte blir lika rörigt.
Mina val denna helg föll på:
Målvakt: Heurelho Gomes som tog allt när Chelsea påbörjade sitt bombardemang för att trycka in en kvittering i derbyt mot Tottenham. Gomes ville annat, stod emot och gjorde sin bästa match för klubben sedan ankomsten i somras.
Närmsta konkurrent: Pepe Reina, Liverpool.
Försvarare: Brede Hangeland, Fulham. Raderade ut Berbatov och Ronaldo fullständigt, och var största anledningen till att Fulham höll tätt mot Man United. En av Premier Leagues bästa mittbackar.
Närmsta konkurrent: Martin Skrtel, Liverpool.
Mittfältare: Steven Gerrard. Kommentar överflödig. Tre mål och en imponerande insats rakt igenom. Skulle någon påstå att Gerrard är världens bäste för tillfället skulle jag inte sätta emot.
Närmsta konkurrent: Luka Modric, Tottenham.
Anfallare: Peter Crouch vände matchen till Pompeys fördel och var skillnaden mellan lagen på Fratton Park. Efter lång målfrånvaro har den gänglige engelsmannen äntligen börjat hitta nätet. Kan han hjälpa att hindra Portsmouth från nedflyttning?
Närmsta konkurrent: Robin van Persie, Arsenal.
Omgångens manager: Rafa Benitez, Liverpool. Leder man sitt lag till 5-0-seger mot ligafemman är man mer än värd den här utnämningen.
Närmsta konkurrenter: Roy Hodgson och Paul Hart.
På grund av att omgångens matcher bjöd på så många oväntade och ovana målskyttar blev det van Persie som tuffaste kandidat till Crouch. Holländaren var egentligen inte särskilt bra, men bidrog med två assist för sitt lag.
Någon som vill byta ut något av mina val? Känn dig fri att kommentera.
Noterbart från söndagens fullständiga överkörning av ligafemman (!) Aston Villa är också att målvakt Pepe Reina utvecklats till en assistmaskin. Förra veckan assisterade han till Dossenas lobbmål på Old Trafford och idag gjorde Albert Riera mål direkt på en lång utspark från spanjoren. Men vilket avslut från Riera sen! Ett konstverk till mål kort sagt, från försvar till anfall på mindre än en sekund. Snacka om kontring!
Den första straffen till Gerrards 3-0 är given. Den andra vid 5-0 är jag desto tveksammare till. Att dessutom Friedel visades ut tycker jag var lite väl hårt dömt. Stackars Friedel gör allt för att ta så lite plats som möjligt för att undvika att fälla Torres, när anfallaren springer in i honom och ramlar. Nu hade det ingen större inverkan på matchbilden, men jag tycker synd om Friedel. Målvaktsutvisningen var förresten den första den här säsongen.
Klarar Man United av att hantera den enorma press som Liverpool nu sätter på dem? Jag, och många andra, som gick händelserna i förväg och för några veckor sedan förklarade United som mästare kan mycket väl få äta upp våra ord i slutet av maj när ligan avgörs.
Oj, vad jag hade velat se Liverpool och Barcelona mötas i dagsform. De spanska giganterna utklassade La Liga-sexan Malaga tidigare ikväll med förödmjukande 6-0. Är det någon som sätter emot om jag påstår att Liverpool och Barcelona är Europas två bästa lag för närvarande?
Och enligt mina förutsättningar kommer de båda storlagen drabba samman i Champions League-semifinalerna i slutet av april och början av maj.
Liverpool och Gerrard måste vara i sitt livs form!
*******
Det blev till slut ett avgörande i den bleka striden mellan Wigan och Hull. Januariförvärvet från Crystal Palace, mittfältaren Ben Watson lobbade så här vackert in matchens enda mål i 84:e minuten. En viktig seger för Latics i kampen med West Ham och Fulham om sjundeplatsen, men en tung förlust för Hull som bara har fyra poäng ner till nedflyttningsplats. Var det någon som trodde det efter lagets succésäsong i höstas? Hull låg ju faktiskt sexa i halvtid av ligan.
*******
Sunderland kämpade och kämpade, gjorde det bra och var inte långt borta att knipa en poäng på City of Manchester Stadium. Trots George McCartneys utvisning i 15:e matchminuten. Diskuteras kan om han överhuvudtaget vidrörde Wright-Phillips, men om han så gjorde var beslutet riktigt. Robinho sköt fem minuter senare en lam straff som räddades av Fülop, men Micah Richards nickmålade 1-0 för City i andra halvlek.
*******
Istället för som tidigare då jag sammanställt en hel elva med de bästa spelarna från omgången, tänker jag välja en spelare från varje position som jag tycker utmärkt sig särskilt i omgången. Omgångens målvakt, försvarare, mittfältare och anfallare alltså. Detta för att underlätta för mig, men också för er då det inte blir lika rörigt.
Mina val denna helg föll på:
Målvakt: Heurelho Gomes som tog allt när Chelsea påbörjade sitt bombardemang för att trycka in en kvittering i derbyt mot Tottenham. Gomes ville annat, stod emot och gjorde sin bästa match för klubben sedan ankomsten i somras.
Närmsta konkurrent: Pepe Reina, Liverpool.
Försvarare: Brede Hangeland, Fulham. Raderade ut Berbatov och Ronaldo fullständigt, och var största anledningen till att Fulham höll tätt mot Man United. En av Premier Leagues bästa mittbackar.
Närmsta konkurrent: Martin Skrtel, Liverpool.
Mittfältare: Steven Gerrard. Kommentar överflödig. Tre mål och en imponerande insats rakt igenom. Skulle någon påstå att Gerrard är världens bäste för tillfället skulle jag inte sätta emot.
Närmsta konkurrent: Luka Modric, Tottenham.
Anfallare: Peter Crouch vände matchen till Pompeys fördel och var skillnaden mellan lagen på Fratton Park. Efter lång målfrånvaro har den gänglige engelsmannen äntligen börjat hitta nätet. Kan han hjälpa att hindra Portsmouth från nedflyttning?
Närmsta konkurrent: Robin van Persie, Arsenal.
Omgångens manager: Rafa Benitez, Liverpool. Leder man sitt lag till 5-0-seger mot ligafemman är man mer än värd den här utnämningen.
Närmsta konkurrenter: Roy Hodgson och Paul Hart.
På grund av att omgångens matcher bjöd på så många oväntade och ovana målskyttar blev det van Persie som tuffaste kandidat till Crouch. Holländaren var egentligen inte särskilt bra, men bidrog med två assist för sitt lag.
Någon som vill byta ut något av mina val? Känn dig fri att kommentera.
Upplagd av
Fredrik Tillberg
kl.
21:56
2
kommentarer
Etiketter:
Matchrapporter,
Premier League,
Utnämningar
Upplagt för Liverpool
Ett halvt paket 'Fishermans Friend', ett antal 'Ipren' och tio och en halv timmars sömn senare känner jag att febern min börjar avta. Kanske var det lördagens händelserika matcher och intressanta resultat som lindrade huvudvärken. Snuvan och halsbrännan kvarfinns, men det kan säkert en Liverpoolvinst idag - vilket skulle betyda en fullt levande och förbenat intressant titelstrid - ordna.
Lördagens Premier League i korta drag:
* Mitt tips om ett mållöst möte på Fratton Park sprack efter fyra minuter. Efter Baines tidiga ledningsmål trodde jag att Everton skulle vinna relativt kontrollerat och Portsmouths vändning var minst sagt överraskande. Peter Crouch har med tre mål de två senaste matcherna överbevisat sina kritiker att han visst kan göra mål, och igår gav han sitt lag tre otroligt viktiga poäng i bottenstriden.
* Två ovana målskyttar såg till att Blackburn-West Ham slutade oavgjort. Mark Nobles vackra yttersida vid 0-1 var matchens stora behållning.
* Fulhams revanschlusta efter förnedringen i FA-cupen visade sig vara större än Man Uniteds dito efter förlusten mot Liverpool, och hemmalaget gjorde en kanoninsats matchen igenom. Naturligtvis spelade den tidiga utvisningen av Scholes in, men domare Dowds beslut finns det inte så mycket att säga om. Även Rooneys utvisning kändes rättvis, och nu tvingas United möta Villa med TRE viktiga spelare (inklusive Vidic) avstängda. Sir Alex och kompani ser ut att ha tappat flytet fullständigt, och kanske var skottens taktik att hylla laget efter Liverpoolnederlaget inte så genial i alla fall.
* ETT resultat föll ut som förutsatt. Stoke-Middlesbrough slutade mycket riktigt 1-0, och föga förvånande så var det ett Delap-inkast som låg bakom.
* Chelsea gick inte att känna igen vid spelet och formen de visat upp på senare tid, och igår var Tottenham helt enkelt snäppet vassare. Roligt att det var Modric som fick avgöra för kämpaglödande och formstarka Tottenham. Den lille kroaten har mer och mer anpassat sig till det engelska spelet, och är en viktig del i att Spurs är ett av ligans bästa lag för tillfället.
* Tyvärr är West Bromwich pinne igår inte mycket till hjälp i bottenträsket. Birminghamlaget MÅSTE börja vinna matcher för att hänga kvar, vilket ser ut att bli en svår uppgift. Lite mer grisning á la Stoke kanske skulle göra susen?
* Vi som ägnade lördagskvällen åt att se på Newcastle-Arsenal bjöds på en riktigt underhållande afton. Under loppet av nio minuter i den andra halvleken rullade det in fyra mål. Arsenal är nu ensamt lag i Premier League om att vara obesegrade sedan årsskiftet. En väldigt lovande vår ur Gunnersögon sett kan vara att vänta. Inte lika positivt ser det ut för Magpies, som nu ligger under nedflyttningssträcket, och som dessutom har ett tufft spelschema framför sig. Jag, med många andra enligt den förra enkäten, hoppas verkligen att Newcastle klarar sig kvar i slutändan. Magpies är ett klassiskt Premier League-lag som för mig hör ihop med högstaligan.
Helgens stora vinnare kan alltså bli Liverpool om de bygger på sin lyckosamma form genom att slå Aston Villa idag. För Sunderland väntar en svår bortamatch på City of Manchester Stadium mot ett hemmastarkt Man City. Frågan är ju om inte City fortfarande har den täta Uefacupmatchen i torsdags kvar i benen. Förlängning och straffar fyra dagar tidigare tär nog på spelarmaterialet och dess kroppar. Just nu pågår Wigan-Hull på Canal+ Sport Extra. En inte helt oväntat tråkig och händelsefattig match som med timmen kvar fortfarande står 0-0.
Lördagens Premier League i korta drag:
* Mitt tips om ett mållöst möte på Fratton Park sprack efter fyra minuter. Efter Baines tidiga ledningsmål trodde jag att Everton skulle vinna relativt kontrollerat och Portsmouths vändning var minst sagt överraskande. Peter Crouch har med tre mål de två senaste matcherna överbevisat sina kritiker att han visst kan göra mål, och igår gav han sitt lag tre otroligt viktiga poäng i bottenstriden.
* Två ovana målskyttar såg till att Blackburn-West Ham slutade oavgjort. Mark Nobles vackra yttersida vid 0-1 var matchens stora behållning.
* Fulhams revanschlusta efter förnedringen i FA-cupen visade sig vara större än Man Uniteds dito efter förlusten mot Liverpool, och hemmalaget gjorde en kanoninsats matchen igenom. Naturligtvis spelade den tidiga utvisningen av Scholes in, men domare Dowds beslut finns det inte så mycket att säga om. Även Rooneys utvisning kändes rättvis, och nu tvingas United möta Villa med TRE viktiga spelare (inklusive Vidic) avstängda. Sir Alex och kompani ser ut att ha tappat flytet fullständigt, och kanske var skottens taktik att hylla laget efter Liverpoolnederlaget inte så genial i alla fall.
* ETT resultat föll ut som förutsatt. Stoke-Middlesbrough slutade mycket riktigt 1-0, och föga förvånande så var det ett Delap-inkast som låg bakom.
* Chelsea gick inte att känna igen vid spelet och formen de visat upp på senare tid, och igår var Tottenham helt enkelt snäppet vassare. Roligt att det var Modric som fick avgöra för kämpaglödande och formstarka Tottenham. Den lille kroaten har mer och mer anpassat sig till det engelska spelet, och är en viktig del i att Spurs är ett av ligans bästa lag för tillfället.
* Tyvärr är West Bromwich pinne igår inte mycket till hjälp i bottenträsket. Birminghamlaget MÅSTE börja vinna matcher för att hänga kvar, vilket ser ut att bli en svår uppgift. Lite mer grisning á la Stoke kanske skulle göra susen?
* Vi som ägnade lördagskvällen åt att se på Newcastle-Arsenal bjöds på en riktigt underhållande afton. Under loppet av nio minuter i den andra halvleken rullade det in fyra mål. Arsenal är nu ensamt lag i Premier League om att vara obesegrade sedan årsskiftet. En väldigt lovande vår ur Gunnersögon sett kan vara att vänta. Inte lika positivt ser det ut för Magpies, som nu ligger under nedflyttningssträcket, och som dessutom har ett tufft spelschema framför sig. Jag, med många andra enligt den förra enkäten, hoppas verkligen att Newcastle klarar sig kvar i slutändan. Magpies är ett klassiskt Premier League-lag som för mig hör ihop med högstaligan.
Helgens stora vinnare kan alltså bli Liverpool om de bygger på sin lyckosamma form genom att slå Aston Villa idag. För Sunderland väntar en svår bortamatch på City of Manchester Stadium mot ett hemmastarkt Man City. Frågan är ju om inte City fortfarande har den täta Uefacupmatchen i torsdags kvar i benen. Förlängning och straffar fyra dagar tidigare tär nog på spelarmaterialet och dess kroppar. Just nu pågår Wigan-Hull på Canal+ Sport Extra. En inte helt oväntat tråkig och händelsefattig match som med timmen kvar fortfarande står 0-0.
lördag 21 mars 2009
Champions League-hypoteser & Helgkryss
Tyvärr hann jag inte med något inlägg igår kväll som utlovat, så det blir ett tidigt lördagsinlägg istället där jag samlar ihop mina tankar och reflektioner över Champions League-lottningen som ju ägde rum vid lunchtid igår, och helgens fullspäckade Premier League-schema.
Oundvikligt var väl att det skulle bli i alla fall ett helengelskt möte i Champions League-kvarten. Så vi får nöja oss med tre engelska lag i semifinal, för visst blir det så?
Arsenal - Villarreal
Vi kan vänta oss kära återseenden på Emirates i och med att förra Arsenalspelarna Robert Pires och Pascal Cygan som nu håller till i Villarreal återkommer till London, även om ingen av dem troligtvis får starta. Arsenal har fördel av hemmaplan i returen, vilket jag tror avgör till engelsmännens (?) fördel. Oavgjort, kanske mållöst, på El Madrigal men Arsenalseger på Emirates.
Manchester United - Porto
En drömlottning för Sir Alex och kompani när man lottas mot turneringens sämsta kvarvarande lag. I åtanke bör man kanske ha att de här lagen möttes i 2004 års CL-upplaga, och att portugiserna den gången slog ut de engelska giganterna ur åttondelen (och tog hem hela turneringen). Då med Mourinho som tränare, nu är man ljusår efter de kvalitéerna United besitter, och ett under ska till om de lyckas besegra fenomenala United. 3-0 på Old Trafford, och uddamålsseger eller oavgjort i Portugal.
Liverpool - Chelsea
Det hetaste och klart intressantaste av kvartsfinalmötena kan tyckas, om det inte varit så att det varit den trehundrasjuttioelfte sammandrabbingen lagen emellan. Faktum är att Liverpool och Chelsea efter kvartfinalerna i april har mötts 34 gånger (!) sedan millenniumskiftet. Det är nästan fyra gånger per säsong, vilket så klart är helt sinnesjukt. En repris av förra årets ena semifinal i Champions League, ur vilken Chelsea gick segrande i en händelserik returmatch. Chelsea ser väldigt stabila och svårslagna ut sedan Hiddinks ankomst, och har en liten fördel i att det sista mötet spelas hemma på Stamford Bridge. Men Liverpool är ju så fruktansvärt bra i europaspelet, så jag håller Rafa och kompani som favoriter - men bara om både Gerrard och Torres finns tillgängliga. Liverpool vinner med 1-0 på Anfield, för att i London fixa 1-1 och semifinalavancemang.
Barcelona - Bayern München
Non engelsk anknytning (vilket den här bloggen i huvudsak handlar om) men en oerhört intressant och svårtippad drabbning. Ur en endast offensiv synvinkel är det här turneringens två bästa lag. Och där är nog Barca snäppet vassare. Defensivt sett håller jag Bayern högre än spanjorerna, och Valdes är en Barcelonas svagaste länk. Lyckas tyskarna kriga till sig ett oavgjort resultat på Camp Nou är ett Bayernavancemang fullt möjligt, men Barcelonas offensiv på hemmaplan är alltför stark, vilket inte minst Lyon har fått erfara.
Enligt mina hypoteser kommer semifinalerna se ut så här:
Arsenal-Manchester United
Liverpool-Barcelona
...vilket givetvis är två hyfsade möten, inte minst med engelska ögon sett.
*******
Manchester City tog sig med nödrop vidare till Uefacupkvarten, efter straffläggningsegern i Ålborg. I kvartsfinalen väntar nu tyska Hamburg - fyra i Bundesliga för stunden.
*******
Och så då till helgens Premier League och således det sedvanliga helgkrysset.
* Ligasexan Everton besöker Fratton Park i Portsmouth. Everton är det bättre av lagen i den här matchen, men hemmalaget är i stort poängbehov och jag tror att man lyckas grisa till ig åtminstone en pinne. 0-0 är mitt tips.
Matchen sänds i Canal+ Sport 1, matchstart klockan 13.45.
* Även Blackburn-West Ham känns på förhand som en kryssmatch. West Ham är i normala fall bättre, men Big Sam och kompanis fördel av hemmaplan kan mycket väl bli avgörande på Ewood Park. Trots det håller jag Hammers som favoriter, och tror på en 1-2-seger.
Matchen sänds i Canal+ Sport Extra, med start klockan 16.00.
* En repris av 0-4-utklassningen i FA-cupen häromveckan tror jag inte det blir när Man United på nytt gästar Fulham, men bortasegern är solklar. Trots Fulhams imponerande hemmafacit och Uniteds förnedrande hemmaförlust mot Liverpool förra helgen. 0-2 blir det den här gången.
Matchen sänds i Canal+ Sport 2, klockan 16.00.
* Publiken på Britannia kommer att spela en avgörande roll när Stoke tar emot Middlesbrough. En riktigt prosaisk och händelsefattig match är troligtvis att vänta, 1-0 slutar den a priori tråkigaste matchen för omgången.
* Intressant kan det dock bli i norra London. Chelsea bör ses som främsta segerkandidat, i och med lagets och framförallt Drogbas form. Men jag tror att Spurs kan få med sig en poäng härifrån, med fördel av hemmaplan plus en uppåtstigande formkurva som motiv. 1-1.
Matchen sänds i Canal+ Sport 1, avspark 16.00.
* Jag hoppas att West Bromwich kämpar till sig i alla fall en poäng idag. Men med tanke på att man är ligans sämsta lag, både poäng -och formmässigt ser det mörkt ut för Mowbrays gäng. Bolton har varit bra det senaste och vinner även idag, 1-3.
* Kvällsmatchen är Newcastle-Arsenal, en match som bortalaget ska vinna. Många klasser skiljer lagen åt, och Newcastle är katastrofala defensivt. Arsenals bakslag i form av en ny skada på Walcott ska inte påverka nämnvärt idag. 0-2 lyder slutresultatet.
Matchen sänds i Canal+ Sport 2, klockan 18.30.
Söndagens matcher lämnar jag utanför krysset denna vecka, återkommer med mer inför de matcherna ikväll eller imorgon.
Helgens kupong:
Portsmouth-Everton - X
Blackburn-West Ham - 2
Fulham-Manchester United - 2
Stoke-Middlesbrough - 1
Chelsea-Tottenham - X
West Bromwich-Bolton - 2
Newcastle-Arsenal - 2
Några invändningar?
Ni får ursäkta eventuella slarv och stavfel, jag sitter hemma med feber; en böljande huvudvärk och brännande halsont. Nu ser jag framemot en spännande Premier League-lördag framför tv-apparaten.
Trevlig helg!
Oundvikligt var väl att det skulle bli i alla fall ett helengelskt möte i Champions League-kvarten. Så vi får nöja oss med tre engelska lag i semifinal, för visst blir det så?
Arsenal - Villarreal
Vi kan vänta oss kära återseenden på Emirates i och med att förra Arsenalspelarna Robert Pires och Pascal Cygan som nu håller till i Villarreal återkommer till London, även om ingen av dem troligtvis får starta. Arsenal har fördel av hemmaplan i returen, vilket jag tror avgör till engelsmännens (?) fördel. Oavgjort, kanske mållöst, på El Madrigal men Arsenalseger på Emirates.
Manchester United - Porto
En drömlottning för Sir Alex och kompani när man lottas mot turneringens sämsta kvarvarande lag. I åtanke bör man kanske ha att de här lagen möttes i 2004 års CL-upplaga, och att portugiserna den gången slog ut de engelska giganterna ur åttondelen (och tog hem hela turneringen). Då med Mourinho som tränare, nu är man ljusår efter de kvalitéerna United besitter, och ett under ska till om de lyckas besegra fenomenala United. 3-0 på Old Trafford, och uddamålsseger eller oavgjort i Portugal.
Liverpool - Chelsea
Det hetaste och klart intressantaste av kvartsfinalmötena kan tyckas, om det inte varit så att det varit den trehundrasjuttioelfte sammandrabbingen lagen emellan. Faktum är att Liverpool och Chelsea efter kvartfinalerna i april har mötts 34 gånger (!) sedan millenniumskiftet. Det är nästan fyra gånger per säsong, vilket så klart är helt sinnesjukt. En repris av förra årets ena semifinal i Champions League, ur vilken Chelsea gick segrande i en händelserik returmatch. Chelsea ser väldigt stabila och svårslagna ut sedan Hiddinks ankomst, och har en liten fördel i att det sista mötet spelas hemma på Stamford Bridge. Men Liverpool är ju så fruktansvärt bra i europaspelet, så jag håller Rafa och kompani som favoriter - men bara om både Gerrard och Torres finns tillgängliga. Liverpool vinner med 1-0 på Anfield, för att i London fixa 1-1 och semifinalavancemang.
Barcelona - Bayern München
Non engelsk anknytning (vilket den här bloggen i huvudsak handlar om) men en oerhört intressant och svårtippad drabbning. Ur en endast offensiv synvinkel är det här turneringens två bästa lag. Och där är nog Barca snäppet vassare. Defensivt sett håller jag Bayern högre än spanjorerna, och Valdes är en Barcelonas svagaste länk. Lyckas tyskarna kriga till sig ett oavgjort resultat på Camp Nou är ett Bayernavancemang fullt möjligt, men Barcelonas offensiv på hemmaplan är alltför stark, vilket inte minst Lyon har fått erfara.
Enligt mina hypoteser kommer semifinalerna se ut så här:
Arsenal-Manchester United
Liverpool-Barcelona
...vilket givetvis är två hyfsade möten, inte minst med engelska ögon sett.
*******
Manchester City tog sig med nödrop vidare till Uefacupkvarten, efter straffläggningsegern i Ålborg. I kvartsfinalen väntar nu tyska Hamburg - fyra i Bundesliga för stunden.
*******
Och så då till helgens Premier League och således det sedvanliga helgkrysset.
* Ligasexan Everton besöker Fratton Park i Portsmouth. Everton är det bättre av lagen i den här matchen, men hemmalaget är i stort poängbehov och jag tror att man lyckas grisa till ig åtminstone en pinne. 0-0 är mitt tips.
Matchen sänds i Canal+ Sport 1, matchstart klockan 13.45.
* Även Blackburn-West Ham känns på förhand som en kryssmatch. West Ham är i normala fall bättre, men Big Sam och kompanis fördel av hemmaplan kan mycket väl bli avgörande på Ewood Park. Trots det håller jag Hammers som favoriter, och tror på en 1-2-seger.
Matchen sänds i Canal+ Sport Extra, med start klockan 16.00.
* En repris av 0-4-utklassningen i FA-cupen häromveckan tror jag inte det blir när Man United på nytt gästar Fulham, men bortasegern är solklar. Trots Fulhams imponerande hemmafacit och Uniteds förnedrande hemmaförlust mot Liverpool förra helgen. 0-2 blir det den här gången.
Matchen sänds i Canal+ Sport 2, klockan 16.00.
* Publiken på Britannia kommer att spela en avgörande roll när Stoke tar emot Middlesbrough. En riktigt prosaisk och händelsefattig match är troligtvis att vänta, 1-0 slutar den a priori tråkigaste matchen för omgången.
* Intressant kan det dock bli i norra London. Chelsea bör ses som främsta segerkandidat, i och med lagets och framförallt Drogbas form. Men jag tror att Spurs kan få med sig en poäng härifrån, med fördel av hemmaplan plus en uppåtstigande formkurva som motiv. 1-1.
Matchen sänds i Canal+ Sport 1, avspark 16.00.
* Jag hoppas att West Bromwich kämpar till sig i alla fall en poäng idag. Men med tanke på att man är ligans sämsta lag, både poäng -och formmässigt ser det mörkt ut för Mowbrays gäng. Bolton har varit bra det senaste och vinner även idag, 1-3.
* Kvällsmatchen är Newcastle-Arsenal, en match som bortalaget ska vinna. Många klasser skiljer lagen åt, och Newcastle är katastrofala defensivt. Arsenals bakslag i form av en ny skada på Walcott ska inte påverka nämnvärt idag. 0-2 lyder slutresultatet.
Matchen sänds i Canal+ Sport 2, klockan 18.30.
Söndagens matcher lämnar jag utanför krysset denna vecka, återkommer med mer inför de matcherna ikväll eller imorgon.
Helgens kupong:
Portsmouth-Everton - X
Blackburn-West Ham - 2
Fulham-Manchester United - 2
Stoke-Middlesbrough - 1
Chelsea-Tottenham - X
West Bromwich-Bolton - 2
Newcastle-Arsenal - 2
Några invändningar?
Ni får ursäkta eventuella slarv och stavfel, jag sitter hemma med feber; en böljande huvudvärk och brännande halsont. Nu ser jag framemot en spännande Premier League-lördag framför tv-apparaten.
Trevlig helg!
Upplagd av
Fredrik Tillberg
kl.
10:43
0
kommentarer
Etiketter:
Champions League,
Helgkrysset,
Hypoteser,
Premier League
torsdag 19 mars 2009
Viktig Liverpoolackvisition
Att Rafa Benitez nu äntligen förlängt sitt kontrakt med Liverpool är givetvis dagens största aktualitet i fotbollsengland. Rafas nytecknade kontrakt betyder att spanjoren kommer att sitta på Liverpools tränarbänk fram till 2014. Rafas anspråk på större makt i klubbens val av transfers och i andra fotbollsfrågor verkar ha gått igenom, dels med tanke på de ett par veckor gamla nyheterna att VDn Rick Parry lämnar sin post efter säsongen, och dels med hänsyn till Rafas nyskrivna avtal.
Frågan är vad som är orsaken till de utdragna förhandlingarna. Trots att Benitez själv antyder att dröjsmålet inte handlat om pengar, så är det självfallet den naturliga förklaringen. Enligt uppgifter i engelsk media kostar överenskommelsen Liverpool omkring 240 miljoner kronor.
Nyheten slog sannerligen inte ned som någon oförutsedd, chockerande bomb, men att den är positiv ur klubben och fansens synvinkel tvivlar jag inte en sekund på. Framförallt är Benitez en av europas bästa tränare och har på bara några säsonger utvecklat Liverpool till att på allvar kunna utmana främst Man United om ligatiteln, men också eftersom kontinuitet är ett erkänt (men alltför underskattat) framgångsrecept - Sir Alex och Wenger är två talande exempel. Egentligen är det en kanske en självklarhet att klubbledningarna borde inse tålamodets och kontinuitetens stora betydelse i strävandet efter framgång, men eftersom många europeiska klubbar idag är alltför ivriga och inkietta är det beundransvärt att Liverpools ledning hållt fast vid och fortsätter att tro på sin tränare. För Benitez har flera gånger spelat med kniven mot strupen och hotats att sparkas om han inte vinner ligan åt klubben.
Kanske var det förra veckans magistrala storsegrar mot två av europas för tillfället, och traditionellt sett, bästa klubbar som blev avgörande faktorer för kontraktets undertecknelse.
*******
De två kommande omgångarna kan visa sig vara viktiga för titelstriden. Både Man United och Liverpool möter nämligen Aston Villa och Fulham i de två stundande matcherna. Ligaledarna möter i helgen Fulham borta på Craven Cottage, medan Liverpool tar emot Villa på hemmaplan - och omvända roller väntar alltså nästnästa helg (inga ligamatcher nästa vecka, pga EM-kval).
Fulham på Craven Cottage är verkligen ingen lätt nöt att knäcka, och kan komma att orsaka problem för storlagen, även om man där häromveckan förlorade med 4-0 mot just United. Trots Villas formsvacka är det fullt möjligt att de lyckas knycka några poäng av topplagen.
*******
En liten ljusglimt i Evertons ideligt så mörka skadetunnel är att huvudstarke, viktige australiern Tim Cahill ser ut att vara redo och tillgänglig för spel till helgen, efter att ha haft problem med vaden. Everton reser söderut för att möta Portsmouth på Fratton Park, tidig lördagseftermiddag.
*******
Manchester City är på besök i Danmark och Ålborg för att spela till sig en Uefacup-kvartsfinal. 2-0 har Hughes och kompani i ryggen från hemmamötet på City of Manchester Stadium. Matchen kan du se i TV4 Sport klockan 21.00 ikväll.
*******
Gårdagens rebus verkade även den vara en aning för svår, men till slut lyckades en anonym signatur kläcka ordleken, dock med hjälp av en avgörande google-sökning. Men jag godtar fusket, med svårighetsgraden i åtanke.
Matthew Taylor föddes i Oxford och startade sin fotbollskarriär i Luton Town, där han gjorde succé som left wing back (därav flygande). Taylor höll som ung på Tottenham och har många gånger kopplats ihop med favoritklubben. Han valde istället Portsmouth, som året efter Taylors ankomst vann andraligan och flyttades upp till Premier League. Han placerades emellanåt ett steg upp i banan som vänstermittfältare, där han idag spelar en nyckelroll i Bolton Wanderers (därav vandring), som håller till i regionen Greater Manchester. Taylor är välkänd som en skicklig avslutare med ett riktigt klipp i dojan. Kolla bara här... eller här.
Återkommer imorgon kväll, troligtvis ganska sent pga träning på eftermiddagen.
Frågan är vad som är orsaken till de utdragna förhandlingarna. Trots att Benitez själv antyder att dröjsmålet inte handlat om pengar, så är det självfallet den naturliga förklaringen. Enligt uppgifter i engelsk media kostar överenskommelsen Liverpool omkring 240 miljoner kronor.
Nyheten slog sannerligen inte ned som någon oförutsedd, chockerande bomb, men att den är positiv ur klubben och fansens synvinkel tvivlar jag inte en sekund på. Framförallt är Benitez en av europas bästa tränare och har på bara några säsonger utvecklat Liverpool till att på allvar kunna utmana främst Man United om ligatiteln, men också eftersom kontinuitet är ett erkänt (men alltför underskattat) framgångsrecept - Sir Alex och Wenger är två talande exempel. Egentligen är det en kanske en självklarhet att klubbledningarna borde inse tålamodets och kontinuitetens stora betydelse i strävandet efter framgång, men eftersom många europeiska klubbar idag är alltför ivriga och inkietta är det beundransvärt att Liverpools ledning hållt fast vid och fortsätter att tro på sin tränare. För Benitez har flera gånger spelat med kniven mot strupen och hotats att sparkas om han inte vinner ligan åt klubben.
Kanske var det förra veckans magistrala storsegrar mot två av europas för tillfället, och traditionellt sett, bästa klubbar som blev avgörande faktorer för kontraktets undertecknelse.
*******
De två kommande omgångarna kan visa sig vara viktiga för titelstriden. Både Man United och Liverpool möter nämligen Aston Villa och Fulham i de två stundande matcherna. Ligaledarna möter i helgen Fulham borta på Craven Cottage, medan Liverpool tar emot Villa på hemmaplan - och omvända roller väntar alltså nästnästa helg (inga ligamatcher nästa vecka, pga EM-kval).
Fulham på Craven Cottage är verkligen ingen lätt nöt att knäcka, och kan komma att orsaka problem för storlagen, även om man där häromveckan förlorade med 4-0 mot just United. Trots Villas formsvacka är det fullt möjligt att de lyckas knycka några poäng av topplagen.
*******
En liten ljusglimt i Evertons ideligt så mörka skadetunnel är att huvudstarke, viktige australiern Tim Cahill ser ut att vara redo och tillgänglig för spel till helgen, efter att ha haft problem med vaden. Everton reser söderut för att möta Portsmouth på Fratton Park, tidig lördagseftermiddag.
*******
Manchester City är på besök i Danmark och Ålborg för att spela till sig en Uefacup-kvartsfinal. 2-0 har Hughes och kompani i ryggen från hemmamötet på City of Manchester Stadium. Matchen kan du se i TV4 Sport klockan 21.00 ikväll.
*******
Gårdagens rebus verkade även den vara en aning för svår, men till slut lyckades en anonym signatur kläcka ordleken, dock med hjälp av en avgörande google-sökning. Men jag godtar fusket, med svårighetsgraden i åtanke.
Matthew Taylor föddes i Oxford och startade sin fotbollskarriär i Luton Town, där han gjorde succé som left wing back (därav flygande). Taylor höll som ung på Tottenham och har många gånger kopplats ihop med favoritklubben. Han valde istället Portsmouth, som året efter Taylors ankomst vann andraligan och flyttades upp till Premier League. Han placerades emellanåt ett steg upp i banan som vänstermittfältare, där han idag spelar en nyckelroll i Bolton Wanderers (därav vandring), som håller till i regionen Greater Manchester. Taylor är välkänd som en skicklig avslutare med ett riktigt klipp i dojan. Kolla bara här... eller här.
Återkommer imorgon kväll, troligtvis ganska sent pga träning på eftermiddagen.
Upplagd av
Fredrik Tillberg
kl.
20:36
0
kommentarer
Etiketter:
Premier League,
Värre än Oldsberg,
Övrigt
onsdag 18 mars 2009
FA-cupen bättre än nånsin
Två sagolikt intressanta semifinaler väntar i FA-cupen. Fyra av Englands just nu fem bästa lag är klara för världens mest anrika fotbollsturnerings semifinalomgång. Efter Arsenals vändning igår kväll ser de intakta semifinalerna ut såhär:
Arsenal-Chelsea
Manchester United-Everton
FA-cupen är intressantare och sevärdare än någonsin.
*******
Gunners vändning efter Barmbys ledningsmål i 13:e minuten satt långt inne. Med kvarten kvar tryckte van Persie in kvitteringen efter en iskall framspelning av Arshavin, innan Gallas avgjorde med sex minuter kvar att spela. Målet var dock ytterst diskutabelt. Redan när jag såg situationen i första skedet var jag övertygad om att Gallas stått offside. Jag chockades när jag sekunderna senare kunde konstatera att linjedomaren inte hade vinkat och målet godkändes. På repriserna blev det än tydligare. Gallas VAR offside och målet borde inte godtagits.
Arsenalsegern var utan tvekan rättvis, på ett eller annat sätt borde Arsenal tidigare, eller senare, avgjort matchen. Men att det skulle avgöras på ett offsidemål som borde bortdömts var trist. Under de resterande minuterna hoppades jag innerligt att Arsenals skulle göra ytterligare mål, för att det felaktiga målet inte skulle bli totalt resultatavgörande. Kanske fick jag dåligt samvete vid tanken av att mitt favoritlag skulle gå vidare med hjälp av ett offsidemål. Förmodligen hade jag istället varit irriterad och nästan förbannad om Arsenal inte varit inblandat i matchen, och jag har aldrig trott att jag skulle känna mig såpass dåligt till mods som jag nu gjorde, vid tanken av att Arsenal skulle vinna på ett tvivelaktigt mål (även om det säkerligen skett tidigare).
Efterspelet blev också det en aning beklagligt. Nu vet inte jag vad som stämmer och inte, och jag vägrar att tro på några påståenden och påhopp innan motsatsen är bevisad, men om vad Phil Brown antyder stämmer, blir jag väldigt besviken på Wenger och Fabregas. Wenger ska enligt Hullmanagern valt att pallra sig rakt ned till omklädningsrummet utan att ta sin tränarkollega i hand. Otroligt omoraliskt och karaktärslöst om så skulle vara fallet.
Skadade Arsenalkaptenen Cesc Fabregas spottade tydligen på Hulls assisterande tränare Brian Horton i spelartunneln efter slutsignalen, påstår Brown. Jag lade märke till att Horton gestikulerade mot och åklagade Wenger rejält under matchens gång, men att Fabregas skulle spotta på någon känns något osannolikt i mina ögon. Är citatet sanningsenligt blir jag dock väldigt desillusionerad men framförallt förvånad. Jag väljer att ta uttalandet med en nypa salt, även om det i första hand är vad jag VILL tro.
*******
West Ham-West Bromwich i måndags var enligt uppgifter och höjdpunkter en sällsynt tråkig tillställning. Därför får den mållösa matchen inte mer plats i bloggen än så här.
*******
Slutligen: dagens rebus:
Mest känd för sina skoklipp och vackra fullträffar. Född i universitetsstad men hattmakaryrket lockade flygande arkitektsonen några mil österut. Succén där ledde till kontraktsförslag från vita favoritklubben i kungliga huvudstaden, men istället gick flyttlasset söderut och till andradivisionen. Uppflyttning följdes upp av uppflyttning, som i sin tur ledde till berg-och dalbanefärd positionsmässigt. Numera håller han en högre profil till vänster, efter en lång vandring norrut mot bättre Manchester-klubb.
För att underlätta för er har jag kursiverat ord ni bör ta särskild hänsyn till.
Arsenal-Chelsea
Manchester United-Everton
FA-cupen är intressantare och sevärdare än någonsin.
*******
Gunners vändning efter Barmbys ledningsmål i 13:e minuten satt långt inne. Med kvarten kvar tryckte van Persie in kvitteringen efter en iskall framspelning av Arshavin, innan Gallas avgjorde med sex minuter kvar att spela. Målet var dock ytterst diskutabelt. Redan när jag såg situationen i första skedet var jag övertygad om att Gallas stått offside. Jag chockades när jag sekunderna senare kunde konstatera att linjedomaren inte hade vinkat och målet godkändes. På repriserna blev det än tydligare. Gallas VAR offside och målet borde inte godtagits.
Arsenalsegern var utan tvekan rättvis, på ett eller annat sätt borde Arsenal tidigare, eller senare, avgjort matchen. Men att det skulle avgöras på ett offsidemål som borde bortdömts var trist. Under de resterande minuterna hoppades jag innerligt att Arsenals skulle göra ytterligare mål, för att det felaktiga målet inte skulle bli totalt resultatavgörande. Kanske fick jag dåligt samvete vid tanken av att mitt favoritlag skulle gå vidare med hjälp av ett offsidemål. Förmodligen hade jag istället varit irriterad och nästan förbannad om Arsenal inte varit inblandat i matchen, och jag har aldrig trott att jag skulle känna mig såpass dåligt till mods som jag nu gjorde, vid tanken av att Arsenal skulle vinna på ett tvivelaktigt mål (även om det säkerligen skett tidigare).
Efterspelet blev också det en aning beklagligt. Nu vet inte jag vad som stämmer och inte, och jag vägrar att tro på några påståenden och påhopp innan motsatsen är bevisad, men om vad Phil Brown antyder stämmer, blir jag väldigt besviken på Wenger och Fabregas. Wenger ska enligt Hullmanagern valt att pallra sig rakt ned till omklädningsrummet utan att ta sin tränarkollega i hand. Otroligt omoraliskt och karaktärslöst om så skulle vara fallet.
Skadade Arsenalkaptenen Cesc Fabregas spottade tydligen på Hulls assisterande tränare Brian Horton i spelartunneln efter slutsignalen, påstår Brown. Jag lade märke till att Horton gestikulerade mot och åklagade Wenger rejält under matchens gång, men att Fabregas skulle spotta på någon känns något osannolikt i mina ögon. Är citatet sanningsenligt blir jag dock väldigt desillusionerad men framförallt förvånad. Jag väljer att ta uttalandet med en nypa salt, även om det i första hand är vad jag VILL tro.
*******
West Ham-West Bromwich i måndags var enligt uppgifter och höjdpunkter en sällsynt tråkig tillställning. Därför får den mållösa matchen inte mer plats i bloggen än så här.
*******
Slutligen: dagens rebus:
Mest känd för sina skoklipp och vackra fullträffar. Född i universitetsstad men hattmakaryrket lockade flygande arkitektsonen några mil österut. Succén där ledde till kontraktsförslag från vita favoritklubben i kungliga huvudstaden, men istället gick flyttlasset söderut och till andradivisionen. Uppflyttning följdes upp av uppflyttning, som i sin tur ledde till berg-och dalbanefärd positionsmässigt. Numera håller han en högre profil till vänster, efter en lång vandring norrut mot bättre Manchester-klubb.
För att underlätta för er har jag kursiverat ord ni bör ta särskild hänsyn till.
tisdag 17 mars 2009
Davies the butcher
Aggressivitet, tuffa tacklingar och våldsamhet är något den engelska fotbollen länge förknippats med. Kanske är det framför allt Premier Leagues hårdföra försvarare och defensivt brutala mittfältare som gjort ligan känd för mycket frisparkar, varningar, utvisningar osv. Men när jag någonstans läste att det var Kevin Davies, Boltonanfallaren som orsakat flest antal frisparkar i Premier Leagues 17-åriga historia blev jag lite förundrad. Jag frågade mig om det i själva verket var så att offensiva spelare drar på sig flest frisparkar och gula kort, och var naturligtvis tvungen att undersöka detta.
Först och främst: Kevin Davies har genom sina år i Premier League dragit på sig totalt 595 frisparkar enligt Premier Leagues officiella hemsida, som jag antar är en relativt pålitlig källa. De senaste fem säsongerna har den hårdhänte anfallaren varit en av de två som oftast gett motståndarlaget frispark (eller straff för den delen). Den här säsongen då? Jodå, visst är han med i toppen, men får än så länge se sig slagen av ett belgiskt mittfältsförvärv. Topp fem 08/09 ser så här långt ut så här:
1. Marouane Fellaini, Everton - 83 fouls
2. Kevin Davies, Bolton - 79
3. Bobby Zamora, Fulham - 65
4. Carlton Cole, West Ham - 62
5. Wilson Palacios, Tottenham - 54
Tre av de här fem hör vanligtvis till längst upp i banan som anfallare, och är väldigt sällan djupt ner i plan. Icke att förglömmas ska också att Fellaini haft en väldigt offensiv utgångsposition i många matcher, och framförallt bidragit anfallsmässigt för sitt lag.
De tre tidigare säsongerna såg topp tre ut på följande vis:
07/08:
1. John Carew, Aston Villa - 93 fouls
2. Kevin Davies, Bolton - 86
3. Michael Brown, Wigan - 80
06/07:
1. Kevin Davies, Bolton - 88 fouls
2. Michael Brown, Fulham - 86
3. Nigel Reo-Coker, West Ham - 85
05/06:
1. Kevin Davies, Bolton - 108 fouls (!)
2. Shola Ameobi, Newcastle - 80
3. Tim Cahill, Everton - 80
Fem av nio spelare - även om tre av dessa är en och samma person - positionerar som anfallare för sina respektive lag. Bevisar statistiken att anfallare är mer aggressiva än försvarsspelare? Delvis skulle jag vilja säga. Faktum är att domarna delar ut fler frisparkar MOT anfallande laget, och det är enklare att få med sig frisparkar på defensiv planhalva. Det ådagaläggs om inte annat om man tar en titt på statistiken över spelarna med flest gula kort per säsong. På samma listor som ovan, fast med siffrorna utbytta mot antal gula kort, domineras diverse tabell av mittfältare - framförallt defensivt lagda. Inte en anfallare går att hitta, mycket pga att det oftast är "fjuttfrisparkar" de avblåses för.
Visst borde det väl vara lika svårt att få en frispark på defensiv planhalva som på offensiv?
Givetvis befinner sig försvarsspelare långt ned i båda dessa exempel, fouls och gula kort. Försvarare går helt enkelt inte in lika hårt i dueller och gör det dessutom på ett smartare vis, med vetskapen om att laget får ett farligt frisparksläge eller straffspark emot sig. Ser du istället på listan över röda kort finns fler backar att anträffa.
Kevin Davies i duell med Villas Bouma. Får Davies frispark emot sig månne?
Först och främst: Kevin Davies har genom sina år i Premier League dragit på sig totalt 595 frisparkar enligt Premier Leagues officiella hemsida, som jag antar är en relativt pålitlig källa. De senaste fem säsongerna har den hårdhänte anfallaren varit en av de två som oftast gett motståndarlaget frispark (eller straff för den delen). Den här säsongen då? Jodå, visst är han med i toppen, men får än så länge se sig slagen av ett belgiskt mittfältsförvärv. Topp fem 08/09 ser så här långt ut så här:
1. Marouane Fellaini, Everton - 83 fouls
2. Kevin Davies, Bolton - 79
3. Bobby Zamora, Fulham - 65
4. Carlton Cole, West Ham - 62
5. Wilson Palacios, Tottenham - 54
Tre av de här fem hör vanligtvis till längst upp i banan som anfallare, och är väldigt sällan djupt ner i plan. Icke att förglömmas ska också att Fellaini haft en väldigt offensiv utgångsposition i många matcher, och framförallt bidragit anfallsmässigt för sitt lag.
De tre tidigare säsongerna såg topp tre ut på följande vis:
07/08:
1. John Carew, Aston Villa - 93 fouls
2. Kevin Davies, Bolton - 86
3. Michael Brown, Wigan - 80
06/07:
1. Kevin Davies, Bolton - 88 fouls
2. Michael Brown, Fulham - 86
3. Nigel Reo-Coker, West Ham - 85
05/06:
1. Kevin Davies, Bolton - 108 fouls (!)
2. Shola Ameobi, Newcastle - 80
3. Tim Cahill, Everton - 80
Fem av nio spelare - även om tre av dessa är en och samma person - positionerar som anfallare för sina respektive lag. Bevisar statistiken att anfallare är mer aggressiva än försvarsspelare? Delvis skulle jag vilja säga. Faktum är att domarna delar ut fler frisparkar MOT anfallande laget, och det är enklare att få med sig frisparkar på defensiv planhalva. Det ådagaläggs om inte annat om man tar en titt på statistiken över spelarna med flest gula kort per säsong. På samma listor som ovan, fast med siffrorna utbytta mot antal gula kort, domineras diverse tabell av mittfältare - framförallt defensivt lagda. Inte en anfallare går att hitta, mycket pga att det oftast är "fjuttfrisparkar" de avblåses för.
Visst borde det väl vara lika svårt att få en frispark på defensiv planhalva som på offensiv?
Givetvis befinner sig försvarsspelare långt ned i båda dessa exempel, fouls och gula kort. Försvarare går helt enkelt inte in lika hårt i dueller och gör det dessutom på ett smartare vis, med vetskapen om att laget får ett farligt frisparksläge eller straffspark emot sig. Ser du istället på listan över röda kort finns fler backar att anträffa.
Kevin Davies i duell med Villas Bouma. Får Davies frispark emot sig månne?
måndag 16 mars 2009
Scary Lescott!
Fabulöst målfarlige försvararen Joleon Lescott gjorde ett av Evertons mål i gårdagens 3-1-seger hemma på Goodison mot Stoke City. Lescott har totalt spelat 104 matcher för Toffees. I de matcherna har han gjort 14 mål. Kom ihåg, karln är försvarare! Snittet - på 0,135 mål/match ungefär - är naturligtvis otroligt bra för en spelare med sin utgångsposition i det närmaste längst bak i banan. De flesta av målen är givetvis producerade av hörnor eller frisparkar, men det faktumet tar inte bort Lescotts magnifika prestationer och målskyttsförmågor.
Engelsmannen - som fem år gammal nätt och jämnt undkom efter att ha blivit påkörd av en bil, därav ärren i Lescotts ansikte - målade åtta gånger förra säsongen. Frågan är om han kan slå det i år, fyra gånger har Lescott hittat nätet i år, och han får dra igång en rejäl målfabrikation de avslutande nio omgångarna om han ska göra fyra mål till.
Men visst är det roligt och intressant med målfarliga backar?
*******
Gårdagens rebus knäcktes av signaturen "VTH", som förklarade varför det var Luke Young jag sökte. Imponerande. Jag måste erkänna att rebusen var en aning röjig och svår, nästa gång lovar jag en lite simplare gåta.
Luke Young har i hela sin karriär burit nummer 2 på ryggen, och uttalar man hans namn blir det "look young" precis som VTH sade. Som ung spelade han för Tottenham. Londoninvånarna kallas för "Cockneys", och dessutom innehåller ju Spurs klubbmärke en tupp. Han flyttade till Charlton, också London, vars hemmaarena heter "The Valley" (dalen), där han efter några år tilldelades lagkaptensbindeln. Spelade en säsong för Middlesbrough (något vilseledande med 'öst' istället för 'nordöst' som jag borde skrivit, ber om ursäkt), men nu spelar han alltså för Aston Villa, som Henrik Larssons framgångsrike tränare Martin O'Neill nu tränar.
En aningens aning för svår och lite väl långsökt rebus kanske. Som sagt, lovar bättring. Roligt att de är uppskattade i alla fall.
Engelsmannen - som fem år gammal nätt och jämnt undkom efter att ha blivit påkörd av en bil, därav ärren i Lescotts ansikte - målade åtta gånger förra säsongen. Frågan är om han kan slå det i år, fyra gånger har Lescott hittat nätet i år, och han får dra igång en rejäl målfabrikation de avslutande nio omgångarna om han ska göra fyra mål till.
Men visst är det roligt och intressant med målfarliga backar?
*******
Gårdagens rebus knäcktes av signaturen "VTH", som förklarade varför det var Luke Young jag sökte. Imponerande. Jag måste erkänna att rebusen var en aning röjig och svår, nästa gång lovar jag en lite simplare gåta.
Luke Young har i hela sin karriär burit nummer 2 på ryggen, och uttalar man hans namn blir det "look young" precis som VTH sade. Som ung spelade han för Tottenham. Londoninvånarna kallas för "Cockneys", och dessutom innehåller ju Spurs klubbmärke en tupp. Han flyttade till Charlton, också London, vars hemmaarena heter "The Valley" (dalen), där han efter några år tilldelades lagkaptensbindeln. Spelade en säsong för Middlesbrough (något vilseledande med 'öst' istället för 'nordöst' som jag borde skrivit, ber om ursäkt), men nu spelar han alltså för Aston Villa, som Henrik Larssons framgångsrike tränare Martin O'Neill nu tränar.
En aningens aning för svår och lite väl långsökt rebus kanske. Som sagt, lovar bättring. Roligt att de är uppskattade i alla fall.
söndag 15 mars 2009
Ligan vid liv & rebusdags
Liverpool såg genom sin imposanta vändning och fullständiga överkörning av Man United igår till att titelstriden fortsatt lever en liten, liten aning. Endast fyra poäng skiljer nu lagen åt, och trots att United har en match mindre spelad känns, i och med Liverpools imponerande seger och form, Unitedtiteln inte längre självklar. Lyckas Benitez och kompani bibehålla den fantastiska form man visat prov på de senaste matcherna (4-0 mot Real och 4-1 mot United) är det ingen omöjlighet att Liverpool tar sig ikapp United i toppen. Och kanske, kanske börjar nu Uniteds tuffa spelschema ta ut sin rätt på spelarna. Det syntes tydligt igår att Liverpool inte har någon FA-cupmatch i benen från förra veckan liksom Sir Alex manskap, och kunde då toppa formen och vila sig inför de båda toppmöterna som väntade den här veckan.
Att spänningen i ligan är vid liv ger självklart en extra dimension för oss "neutrala" supportrar, vars favoritlag redan är avhängt.
Lite roligt var det att Uniteds kategoriskt bäste spelare den här säsongen, Nemanja Vidic stod för en katastrofal insats i brakförlusten. Han släppte Liverpool tillbaka in i matchen med sitt bedrövliga försvarsspel vid Torres kvittering, och avgjorde matchen till Pools fördel genom att dra ner Gerrard och bli utvisad, något som förledde till Aurelios frisparksmål. Vad van der Sar i Unitedmålet sysslar med vid det målet är också diskutabelt, även om det är en känsligt slagen frispark.
Dossenas kyliga 4-1-mål assisterades av ingen mindre än Pepe Reina, Liverpoolmålisen. Dossena som även gjorde sista målet mot Real. Vilken kontringsspelare den där uruslingen visat sig vara!
I övrigt från gårdagen, OCH dagen:
* I och med Arsenals 4-0-seger mot Blackburn igår har man de två senaste Premier League-matcherna gjort sju mål. Hade man istället "jämnat ut" sina mål och gjort enstaka mål i de fyra raka mållösa matcherna man tidigare spelade, hade man legat betydligt bättre till i tabellen. Wenger har fått liv i lagets anfallsspel, mycket tack vare köpet av Arshavin skulle jag vilja säga. Igår nätade ryssen två gånger, varav 2-0 var riktigt vackert. Blackburns svensk Martin Olsson orsakade straffen som ledde till hemmalagets sista mål, som gjordes av matchens andra tvåmålskytt, Emmanuel Eboué.
* Marlon King räddade sitt Middlesbrough från en ogynnsam förlust när han på stopptid kvitterade Pompeys bortaledning. Ett oerhört viktigt mål i den ofattbart jämna bottenstriden, som betyder att Boro inte halkar ytterligare tre poäng efter Portsmouth.
* Hull fortsätter att ställa till det för Newcastle. Det oavgjorda resultatet betyder att Magpies inte lyckats vinna på fyra försök mot Hull den här säsongen. Hulls viktige Geovanni nickade vackert in sitt första mål sedan 16 november.
* Fulham tog genom 3-1 på Reebok Stadium sin första bortaseger för säsongen. Boltons försvar var bland de i särklass sämsta jag sett, och bjöd in Fulham till att fördubbla sin målskörd på bortamark. På 14 bortamatcher hade man tidigare bara gjort tre mål - nu gjorde de lika många på EN match!
* Everton ökade Stokes nedflyttningsfarhågor i och med gårdagens planenliga 3-1-seger på Goodison. Hemmalagets Marouane Fellaini nätade för femte gången den här säsongen, och lyckades dessutom undvika att få gult kort - belgaren har på 23 matcher varnats tolv (!) gånger. Synd för övrigt att Fellaini skaffat sig en ny frisyr - jag tyckte om det underbara afrot han tidigare bar runt på.
* Sunderland förlorade mot Wigan hemma på Stadium of Light, och är det någon som vet var något av de där lagen står? Ojämnare och oförutsägbarare lag får man leta efter... eller förresten, det blir nog ingen långvarig sökning - Man City är tamejfan oberäkneligare. Black Cats ligger fortsatt risigt till i botten.
* För fjärde gången på de sju matcher Hiddink suttit på Chelseas tränarbänk vann laget med 1-0. Idag var det bortausla Man City som förlorade med uddamålet. Resultatet visar dock inte hela matchbilden, Chelsea hade bud på betydligt mer med en rad fina "klapp-klapp"-anfall. Essiens felträff på Lampards frispark blev matchens enda och avgörande mål. Rättvis seger för Chelsea, som liksom Liverpool endast är fyra poäng efter United i tabelltoppen.
* Aston Villas form fortsätter att dala. I och med dagens 1-2-förlust hemma mot Spurs är det bara West Bromwich som visat sämre form de senaste sex matcherna i ligan. Nu tappade man fjärdeplatsen, och jag tror även att femteplatsen kommer att förloras till Everton innan 24 maj. Är det bristen på truppbredd som nu framträder? Carew visade återigen sin styrka när han inbyttes och nickade in Villas kvittering. Norrmannen SKA starta mot Liverpool nästa helg, och han kommer också att göra det.
Imorgon får Upton Park jumbobesök. West möter West när Bromwich gästar Ham. Jag kan knappast tänka mig annat än hemmaseger. Intressant kuriosa är att i höstsäsongens möte mellan klubbarna så bar inget av lagen sponsorreklam på sina matchställ. Varför? Ja, Hammers dåvarande huvudsponsor, XL, hade nyligen gått i konkurs och framtill på tröjorna satt istället spelarnas respektive tröjnummer, medan Baggies matchtröjor helt enkelt saknar sponsorreklam den här säsongen.
*******
Dagens rebus:
Ständig tvåa med ett alltid lika ungdomligt utseende. Flyttade som ungtupp vidare mot dalande nabo, där han snart kom att spela en huvudroll. Efter en gästsäsong i öst huserar han numera under en viss Larssons gamle mentor.
Ber om ursäkt för att det tagit sådan tid sedan senaste rebusen, jag lovar att rebusarna blir mer frekventa i framtiden.
Att spänningen i ligan är vid liv ger självklart en extra dimension för oss "neutrala" supportrar, vars favoritlag redan är avhängt.
Lite roligt var det att Uniteds kategoriskt bäste spelare den här säsongen, Nemanja Vidic stod för en katastrofal insats i brakförlusten. Han släppte Liverpool tillbaka in i matchen med sitt bedrövliga försvarsspel vid Torres kvittering, och avgjorde matchen till Pools fördel genom att dra ner Gerrard och bli utvisad, något som förledde till Aurelios frisparksmål. Vad van der Sar i Unitedmålet sysslar med vid det målet är också diskutabelt, även om det är en känsligt slagen frispark.
Dossenas kyliga 4-1-mål assisterades av ingen mindre än Pepe Reina, Liverpoolmålisen. Dossena som även gjorde sista målet mot Real. Vilken kontringsspelare den där uruslingen visat sig vara!
I övrigt från gårdagen, OCH dagen:
* I och med Arsenals 4-0-seger mot Blackburn igår har man de två senaste Premier League-matcherna gjort sju mål. Hade man istället "jämnat ut" sina mål och gjort enstaka mål i de fyra raka mållösa matcherna man tidigare spelade, hade man legat betydligt bättre till i tabellen. Wenger har fått liv i lagets anfallsspel, mycket tack vare köpet av Arshavin skulle jag vilja säga. Igår nätade ryssen två gånger, varav 2-0 var riktigt vackert. Blackburns svensk Martin Olsson orsakade straffen som ledde till hemmalagets sista mål, som gjordes av matchens andra tvåmålskytt, Emmanuel Eboué.
* Marlon King räddade sitt Middlesbrough från en ogynnsam förlust när han på stopptid kvitterade Pompeys bortaledning. Ett oerhört viktigt mål i den ofattbart jämna bottenstriden, som betyder att Boro inte halkar ytterligare tre poäng efter Portsmouth.
* Hull fortsätter att ställa till det för Newcastle. Det oavgjorda resultatet betyder att Magpies inte lyckats vinna på fyra försök mot Hull den här säsongen. Hulls viktige Geovanni nickade vackert in sitt första mål sedan 16 november.
* Fulham tog genom 3-1 på Reebok Stadium sin första bortaseger för säsongen. Boltons försvar var bland de i särklass sämsta jag sett, och bjöd in Fulham till att fördubbla sin målskörd på bortamark. På 14 bortamatcher hade man tidigare bara gjort tre mål - nu gjorde de lika många på EN match!
* Everton ökade Stokes nedflyttningsfarhågor i och med gårdagens planenliga 3-1-seger på Goodison. Hemmalagets Marouane Fellaini nätade för femte gången den här säsongen, och lyckades dessutom undvika att få gult kort - belgaren har på 23 matcher varnats tolv (!) gånger. Synd för övrigt att Fellaini skaffat sig en ny frisyr - jag tyckte om det underbara afrot han tidigare bar runt på.
* Sunderland förlorade mot Wigan hemma på Stadium of Light, och är det någon som vet var något av de där lagen står? Ojämnare och oförutsägbarare lag får man leta efter... eller förresten, det blir nog ingen långvarig sökning - Man City är tamejfan oberäkneligare. Black Cats ligger fortsatt risigt till i botten.
* För fjärde gången på de sju matcher Hiddink suttit på Chelseas tränarbänk vann laget med 1-0. Idag var det bortausla Man City som förlorade med uddamålet. Resultatet visar dock inte hela matchbilden, Chelsea hade bud på betydligt mer med en rad fina "klapp-klapp"-anfall. Essiens felträff på Lampards frispark blev matchens enda och avgörande mål. Rättvis seger för Chelsea, som liksom Liverpool endast är fyra poäng efter United i tabelltoppen.
* Aston Villas form fortsätter att dala. I och med dagens 1-2-förlust hemma mot Spurs är det bara West Bromwich som visat sämre form de senaste sex matcherna i ligan. Nu tappade man fjärdeplatsen, och jag tror även att femteplatsen kommer att förloras till Everton innan 24 maj. Är det bristen på truppbredd som nu framträder? Carew visade återigen sin styrka när han inbyttes och nickade in Villas kvittering. Norrmannen SKA starta mot Liverpool nästa helg, och han kommer också att göra det.
Imorgon får Upton Park jumbobesök. West möter West när Bromwich gästar Ham. Jag kan knappast tänka mig annat än hemmaseger. Intressant kuriosa är att i höstsäsongens möte mellan klubbarna så bar inget av lagen sponsorreklam på sina matchställ. Varför? Ja, Hammers dåvarande huvudsponsor, XL, hade nyligen gått i konkurs och framtill på tröjorna satt istället spelarnas respektive tröjnummer, medan Baggies matchtröjor helt enkelt saknar sponsorreklam den här säsongen.
*******
Dagens rebus:
Ständig tvåa med ett alltid lika ungdomligt utseende. Flyttade som ungtupp vidare mot dalande nabo, där han snart kom att spela en huvudroll. Efter en gästsäsong i öst huserar han numera under en viss Larssons gamle mentor.
Ber om ursäkt för att det tagit sådan tid sedan senaste rebusen, jag lovar att rebusarna blir mer frekventa i framtiden.
Upplagd av
Fredrik Tillberg
kl.
22:43
4
kommentarer
Etiketter:
Matchrapporter,
Premier League,
Värre än Oldsberg
fredag 13 mars 2009
Engelsk dominans & helgkryss
Chelsea och Liverpool gjorde det i tisdags, Manchester United och Arsenal ville inte vara sämre. Samtliga fyra engelska toppklubbar är alltså klara för Champions League-kvartsfinal, något som återigen vidimerar Premier Leagues bisarra dominans ute i Europa, och att de engelska lagen står sig bättre än någonsin mot övriga Europa. Små, små marginaler kunde dock ha skickat Arsenal ur turneringen, och gjort klubben till enda engelska lag med respass - precis som förra säsongen då alla engelska topplagen förutom Gunners tog sig vidare till semifinal. Men de där små marginalerna stod på Wenger och hans unga manskaps sida, vilket betyder att den engelska dominansen gör sig förefallande även i år med samtliga fyra lag i kvarten.
Liverpools kross av Real Madrid var otroligt imponerande. Att fullständigt massakrera ett av Europas för tillfället formstarkaste och bästa lag visar att Liverpool verkligen är ett lag att räkna med i turneringen. Som vanligt under Mr. Benitez. Premier League-titeln är så gott som förlorad, och då kan övervägande fokus läggas på Champions League.
Man United vann rättvist mot Mourinhos Inter. Efter Vidic tidiga ledningsmål kontrollerade hemmalaget matchen och jag kände aldrig någon riktig upphetsning eller spänning över Inters anfallsspel. När Ronaldo nickade in 2-0 var matchen så klart stängd och en röddjävulsk seger otvivelaktig. Man Uniteds, och med stor sannolikhet även bland Premier Leauges, två bästa spelare den här säsongen avgjorde det här gigantmötet med varsitt mål. På ett symboliskt vis.
En liten anekdot i övrigt angående matchen: I Italiens största sporttidning, Gazzetta dello Sport, tilldelades Ibrahimovic en femma i betyg, på en skala av tio. Fullkomligt befängt sett till svenskens första halvlek. I andra tynade han bort en aning, och kanske borde han ha tagit vara på en av sina två jättechanser i första, men i anfallsväg var Ibrahimovic enda hotet mot United. Starkt höll han undan från Uniteds robusta mittbackslås och sög in varenda boll som slogs mot honom. Vad som saknades var understöd från lagkamraterna. Istället för att assistera Zlatan i offensiven lät man denne sköta lagets hela anfallsspel.
Än obegripligare blir omdömet när spelare som Muntari och Adriano (båda defekta inhoppare i halvlek två) enligt Gazzettan överglänste Ibrahimovic och fick högre betyg.
*******
Av någon anledning finns Viasat Fotboll nu plötsligt i mitt kanalutbud. Tidigare hade jag endast TV6 och Viasat Sport som disponibla Champions League-kanaler, men i tisdags strax innan åttondelarna skulle dra igång upptäckte jag att den senare ersatts med Viasat Fotboll. Positivt i det anseendet att jag nu hade möjligheten att se och höra på inför, halvtids -och eftersnacket kring matcherna, men försmädligt typiskt i faktumet att just de matcherna jag båda matchdagarna hade tänkt se visades på Viasat Sport. Nu var ju inte United-Inter någon bottenmatch, och Juventus-Chelsea var mycket underhållande, så någon jättekatastrof inträffade aldrig. Dessutom fick jag ju bevittna förlängningen och straffläggningen i Roma-Arsenal i Viasat Fotboll.
Angående Viasats studiosnack är det förvisso inte mycket att hänga i granen. Jag blir bara irriterad på Sladjans paradoxala programledarförsök, på Bosse Peterssons skumma uttalanden med sin löjligt överlägsna "så-här-är-det"-attityd, och på Elin Ekblom Baks ständigt gagnlösa ansträngningar att kläcka käcka och snitsiga fraser och klichéer. Allting blir så onaturligt och irrationellt.
Jag vet inte om Viasat Fotboll kommer att kvarstå i min tv-apparat eller om kanalen endast gjorde ett kort och tillfälligt besök. Vore trevligt om den blir kvar, för Champions League-finalen lär väl gå på Viasat Fotboll för att locka nya abonnenter?
*******
I skymundan av Champions League spelades i onsdags en ligamatch. Jason Roberts tog genom sitt sena ledningsmål Blackburn till hemmaseger mot Fulham. Jag undrar hur många som valde att se den matchen istället för Champions League...
*******
Man City ser ut att vara på god väg mot Uefacup-kvartsfinal. 2-0 hemma mot Ålborg ger engelsmännen ett stabilt utgångsläge inför returen i Danmark.
På Ålborgs tränarbänk återfanns svenske Magnus Pehrsson. För mindre än ett halvår sedan coachade Pehrsson sitt GAIS till bortaseger inför drygt 2 000 åskådare på Starke Arvid i Ljungskile. Numera strävar han runt bland imponerande miljardbyggen ute i Europa, nu senast alltså på City of Manchester Stadium inför 24 000 åskådare (vilket för övrigt är en bedrövlig siffra för att vara i Uefacupen. Det är nämligen hälften av det totala antalet personer som det finns plats för på arenan).
Hyfsade kontraster. Jag älskar anmärkningsvärda kontraster.
*******
Klämmer även in veckans "Helgkryss" i dagens inlägg då egen match väntar imorgon.
Det blir inga längre föredrag om varenda match som vanligtvis, utan jag sammanfattar mina tankar i en kortare, enstaka text. Det blir inte heller några förutspådda resultat, jag nöjer mig med 1, X eller 2-spådomar.
Manchester United-Liverpool - X
Arsenal-Blackburn - 1
Bolton-Fulham - 1
Everton-Stoke - X
Hull-Newcastle - 2
Middlesbrough-Portsmouth - X
Sunderland-Wigan - 1
Chelsea-Man City - 1
Aston Villa-Tottenham - X
West Ham-West Bromwich - 1
En otroligt viktig match spelas alltså imorgon på Old Trafford. Liverpool lär, liksom övriga lag, få det väldigt svårt att vinna på arenan, men ett kryss är fullt möjligt. Båda lagens spelare har vecko-Champions League-matcher i benen.
Robinson i Blackburnmålet har endast hållt nollan i en av fjorton matcher mot Arsenal, vilket talar för Arsenalmål. Och gör Arsenal mål, vinner de även matchen. Walcott från start månne?
På bortaplan har Fulham fortsatta problem, och Bolton är tillräckligt bra för att vinna på Reebok Stadium. Boltontränare Megson säger idag att Elmander måste börja göra mål. Vore viktigt för Sverige om inte annat att Johan målar mot Fulham.
Två väldigt nickstarka lag drabbar samman på Goodison. Jag tror att Stoke, precis som mot Villa, lyckas kriga till sig en poäng i det här fysiska mötet. Gör Beattie mål igen?
Hull är den här säsongen obesegrade mot Newcastle på tre försök, varav två FA-cupmatcher. Imorgon bryter Newcastle den sviten, och kniper tre väldigt viktiga poäng på KC Stadium.
Två formsvaga lag möts på Riverside när Pompey gästar Boro. Kryss känns mer än rimligt.
Wigan har en god form, och har inte vunnit på åtta ligamatcher. Endast två mål på de åtta matcherna tyder på väldiga offensiva svårigheter sedan Heskeys avsked. Kenwyne Jones avgör för Sunderland.
Ett formstarkt Chelsea i kombination med ett bortauselt Man City gör det här till en given etta.
Villas goda form avtar för var match, och Tottenhams imponerande utskåpning av Boro har ingivit truppen självförtroende. Spurs klarar oavgjort, målrikt - 2-2?
West Hams hemmaseger mot West Bromwich känns solklar. West Broms försvar är alltför dåligt, och räcker inte till mot Zolas offensiva förmågor och tankegångar.
*******
Återkommer troligtvis under morgondagens eftermiddag. Har ni tur kanske det dyker upp en rebus under dagen.
Liverpools kross av Real Madrid var otroligt imponerande. Att fullständigt massakrera ett av Europas för tillfället formstarkaste och bästa lag visar att Liverpool verkligen är ett lag att räkna med i turneringen. Som vanligt under Mr. Benitez. Premier League-titeln är så gott som förlorad, och då kan övervägande fokus läggas på Champions League.
Man United vann rättvist mot Mourinhos Inter. Efter Vidic tidiga ledningsmål kontrollerade hemmalaget matchen och jag kände aldrig någon riktig upphetsning eller spänning över Inters anfallsspel. När Ronaldo nickade in 2-0 var matchen så klart stängd och en röddjävulsk seger otvivelaktig. Man Uniteds, och med stor sannolikhet även bland Premier Leauges, två bästa spelare den här säsongen avgjorde det här gigantmötet med varsitt mål. På ett symboliskt vis.
En liten anekdot i övrigt angående matchen: I Italiens största sporttidning, Gazzetta dello Sport, tilldelades Ibrahimovic en femma i betyg, på en skala av tio. Fullkomligt befängt sett till svenskens första halvlek. I andra tynade han bort en aning, och kanske borde han ha tagit vara på en av sina två jättechanser i första, men i anfallsväg var Ibrahimovic enda hotet mot United. Starkt höll han undan från Uniteds robusta mittbackslås och sög in varenda boll som slogs mot honom. Vad som saknades var understöd från lagkamraterna. Istället för att assistera Zlatan i offensiven lät man denne sköta lagets hela anfallsspel.
Än obegripligare blir omdömet när spelare som Muntari och Adriano (båda defekta inhoppare i halvlek två) enligt Gazzettan överglänste Ibrahimovic och fick högre betyg.
*******
Av någon anledning finns Viasat Fotboll nu plötsligt i mitt kanalutbud. Tidigare hade jag endast TV6 och Viasat Sport som disponibla Champions League-kanaler, men i tisdags strax innan åttondelarna skulle dra igång upptäckte jag att den senare ersatts med Viasat Fotboll. Positivt i det anseendet att jag nu hade möjligheten att se och höra på inför, halvtids -och eftersnacket kring matcherna, men försmädligt typiskt i faktumet att just de matcherna jag båda matchdagarna hade tänkt se visades på Viasat Sport. Nu var ju inte United-Inter någon bottenmatch, och Juventus-Chelsea var mycket underhållande, så någon jättekatastrof inträffade aldrig. Dessutom fick jag ju bevittna förlängningen och straffläggningen i Roma-Arsenal i Viasat Fotboll.
Angående Viasats studiosnack är det förvisso inte mycket att hänga i granen. Jag blir bara irriterad på Sladjans paradoxala programledarförsök, på Bosse Peterssons skumma uttalanden med sin löjligt överlägsna "så-här-är-det"-attityd, och på Elin Ekblom Baks ständigt gagnlösa ansträngningar att kläcka käcka och snitsiga fraser och klichéer. Allting blir så onaturligt och irrationellt.
Jag vet inte om Viasat Fotboll kommer att kvarstå i min tv-apparat eller om kanalen endast gjorde ett kort och tillfälligt besök. Vore trevligt om den blir kvar, för Champions League-finalen lär väl gå på Viasat Fotboll för att locka nya abonnenter?
*******
I skymundan av Champions League spelades i onsdags en ligamatch. Jason Roberts tog genom sitt sena ledningsmål Blackburn till hemmaseger mot Fulham. Jag undrar hur många som valde att se den matchen istället för Champions League...
*******
Man City ser ut att vara på god väg mot Uefacup-kvartsfinal. 2-0 hemma mot Ålborg ger engelsmännen ett stabilt utgångsläge inför returen i Danmark.
På Ålborgs tränarbänk återfanns svenske Magnus Pehrsson. För mindre än ett halvår sedan coachade Pehrsson sitt GAIS till bortaseger inför drygt 2 000 åskådare på Starke Arvid i Ljungskile. Numera strävar han runt bland imponerande miljardbyggen ute i Europa, nu senast alltså på City of Manchester Stadium inför 24 000 åskådare (vilket för övrigt är en bedrövlig siffra för att vara i Uefacupen. Det är nämligen hälften av det totala antalet personer som det finns plats för på arenan).
Hyfsade kontraster. Jag älskar anmärkningsvärda kontraster.
*******
Klämmer även in veckans "Helgkryss" i dagens inlägg då egen match väntar imorgon.
Det blir inga längre föredrag om varenda match som vanligtvis, utan jag sammanfattar mina tankar i en kortare, enstaka text. Det blir inte heller några förutspådda resultat, jag nöjer mig med 1, X eller 2-spådomar.
Manchester United-Liverpool - X
Arsenal-Blackburn - 1
Bolton-Fulham - 1
Everton-Stoke - X
Hull-Newcastle - 2
Middlesbrough-Portsmouth - X
Sunderland-Wigan - 1
Chelsea-Man City - 1
Aston Villa-Tottenham - X
West Ham-West Bromwich - 1
En otroligt viktig match spelas alltså imorgon på Old Trafford. Liverpool lär, liksom övriga lag, få det väldigt svårt att vinna på arenan, men ett kryss är fullt möjligt. Båda lagens spelare har vecko-Champions League-matcher i benen.
Robinson i Blackburnmålet har endast hållt nollan i en av fjorton matcher mot Arsenal, vilket talar för Arsenalmål. Och gör Arsenal mål, vinner de även matchen. Walcott från start månne?
På bortaplan har Fulham fortsatta problem, och Bolton är tillräckligt bra för att vinna på Reebok Stadium. Boltontränare Megson säger idag att Elmander måste börja göra mål. Vore viktigt för Sverige om inte annat att Johan målar mot Fulham.
Två väldigt nickstarka lag drabbar samman på Goodison. Jag tror att Stoke, precis som mot Villa, lyckas kriga till sig en poäng i det här fysiska mötet. Gör Beattie mål igen?
Hull är den här säsongen obesegrade mot Newcastle på tre försök, varav två FA-cupmatcher. Imorgon bryter Newcastle den sviten, och kniper tre väldigt viktiga poäng på KC Stadium.
Två formsvaga lag möts på Riverside när Pompey gästar Boro. Kryss känns mer än rimligt.
Wigan har en god form, och har inte vunnit på åtta ligamatcher. Endast två mål på de åtta matcherna tyder på väldiga offensiva svårigheter sedan Heskeys avsked. Kenwyne Jones avgör för Sunderland.
Ett formstarkt Chelsea i kombination med ett bortauselt Man City gör det här till en given etta.
Villas goda form avtar för var match, och Tottenhams imponerande utskåpning av Boro har ingivit truppen självförtroende. Spurs klarar oavgjort, målrikt - 2-2?
West Hams hemmaseger mot West Bromwich känns solklar. West Broms försvar är alltför dåligt, och räcker inte till mot Zolas offensiva förmågor och tankegångar.
*******
Återkommer troligtvis under morgondagens eftermiddag. Har ni tur kanske det dyker upp en rebus under dagen.
Upplagd av
Fredrik Tillberg
kl.
22:57
2
kommentarer
Etiketter:
Champions League,
Helgkrysset,
Övrigt
tisdag 10 mars 2009
Club of the Day
För att fortsätta på James Beattie -och Southamptontemat som påbörjades i och med rebusen häromdagen, fokuserar jag i dagens "Club of the Day" på just Southampton FC. Klubben som till slut, efter att flera säsonger ha klarat sig kvar med nöd och näppe, fick respass ur det engelska finrummet och som numera håller till i Championship. Många säsonger gick det till som så att man låg pyrt till under höstsäsongen, för att efter jul skärpa till sig och nätt och jämnt spela till sig en plats i Premier League även nästa säsong.
Men sedan 2005 spelar alltså klubben i andraligan, och jag måste säga att jag saknar Southampton i Premier League. Under åren då jag började fästa mig vid den engelska fotbollen hörde det liksom till att Southampton varje år var inblandat i högstaligans bottenstrid, men att de alltid lyckades klara sig kvar i slutändan. Jag blev lika glad varje gång, eftersom någon slags förkärlek för The Saints alltid funnits där i mitt fotbollshjärta. Finns det något lag som jag skulle få kalla mitt "andralag", så skulle valet stå mellan Southampton och Leeds. Båda klubbarna har varit på träningsläger runtom Göteborgsområdet, och kanske är det en av förklaringarna till att ett särskilt tycke fortfarande finns för dessa klubbar. Att jag faktiskt har upplevt dem "på riktigt".
Här följer lite fakta om Southampton FC.

* Staden Southampton är belägen på den engelska sydkusten, och nämns framförallt i hamnsammanhang, då stadens hamn är sydkustens främsta och viktigaste. Kraftiga bombningar vid andra världskriget ödelade stora delar av staden, och än idag finns tydliga spår från förödelsen.
* År 1885 bildades klubben av ett gäng medlemmar av kyrkan St Mary's Church Young Men's association, och hette till en början Southampton St Mary's. Sedan 1897 lyder klubben under namnet Southampton Football Club.
* I hela 103 år använde Southampton sig av The Dell som hemmaarena, innan man 2001 flyttade in på St Mary's Stadium som är klubbens nuvarande hem. Flytten från klassiska och för klubben karaktäristiska The Dell till nybyggda och rymligare (32 000 åskådare får plats) St Mary's innebar en modernisering för klubben. Förhoppningarna om att genom arenaflytten utvecklas till en större och framgångsrikare klubb slog aldrig in, och istället åkte man ur högstaligan.
* The Saints tveklöst största framgång genom tiderna är FA-cupsegern 1976, då man genom 1-0 besegrade självaste Manchester United på Wembley - som division 2-lag! Hjälte då i FA-cupskrällen blev Portsmouthfödde Bobby Stokes, som i all framtid sedan dess förknippas med det där målet. Saints cupseger som andra divisionslag är ett av de åtta tillfällen som ett lag utanför toppdivisionen vunnit den så anrika FA-cupen, världens äldsta fotbollsturnering.
* Högsta placeringen Southampton uppnått i högstaserien är den andraplats man knep år 1984. Manager då, liksom vid FA-cupvinståret, var legendariske Lawrie McMenemy, som är en av engelsk fotbolls största och mest framgångsrika tränare genom tiderna. En annan sådan som coachat the Saints är Ted Bates (i klubben 1955-73), Mr. Southampton himself.
* Tre välkända spelare som genom åren representerat klubben är:
- Alan Shearer (1988-92), som i A-lagsdebuten (från start i varje fall), 17 år gammal, presenterade sig med att göra ett hattrick när laget 4-2-besegrade Arsenal på The Dell. Shearer är dock framförallt förknippad med sin framgångsrika tid i Newcastle senare i karriären.
- Peter Shilton (1982-87), målvaktslegenden som spelat flest engelska ligamatcher (1005 stycken) genom alla tider. Han är också den meste engelske landslagsmannen någonsin, med sina 125 landskamper. Vid tillfället Shilton släppte in ett av världens mest kända och omdiskuterade fotbollsmål, Maradonas "Hand of God", tillhörde han the Saints. Ironiskt nog, med tanke på vad målet kallas.
- Kevin Keegan (1980-82), engelsk anfallsspelare som under sin andra och sista säsong för klubben gjorde 26 av klubbens 72 mål, och framröstades till ligans bäste. Storhetstiden hade han dock i Liverpool några år tidigare.
* Spelaren de flesta associerar med Southampton är ändå Matthew Le Tessier, den målfarlige offensiva mittfältaren. I hela sin karriär stannade han kvar i the Saints, något som belönat honom en stor plats i varenda Southamptonsupporters hjärta, och av många räknas han som klubbens största genom alla tider. Efter 17 år i klubben avslutade han 2002 karriären, med tretton mål kvar upp till Mike Channons målrekord på 185 stycken. Men då ska kommas ihåg att Channon var anfallare, och Tessier mittfältare.
* Visste ni att Southamptons dyraste värvning någonsin är de 4 miljoner pund man år 2001 betalade för Derbys Rory Delap. Just det, Delap som numera gjort sig känd som "inkastaren" i Stoke City. Vill ni ha ett bevis på att Delap faktiskt även kan göra snygga mål? Förbannat snygga mål. När målet gjordes? Under irländarens tid i Southampton naturligtvis.
* Två välkända talanger som är Southamptonfostrade är nuvarande Arsenalägda Theo Walcott, klubbens yngsta a-lagsspelare genom tiderna, och Gareth Bale, numera i Tottenham.
* Den stora sydkustrivaliteten mellan Southampton och Portsmouth slutar ofta med bråkiga tillställningar, framförallt supporterkampen går ofta hett till. Annars är Southamptonfansen lugna och ganska tillbakadragna, och är sällan besvärliga gällande huliganism osv.
* Laget, som idag tränas av holländaren Mark Votte, ligger för närvarande på nedflyttningsplats i The Championship. Truppen innehåller många yngre spelare, och förhoppningsvis klarar man, på ett typiskt Southamptonvis, sig kvar i nästhögstadivisionen.
Men sedan 2005 spelar alltså klubben i andraligan, och jag måste säga att jag saknar Southampton i Premier League. Under åren då jag började fästa mig vid den engelska fotbollen hörde det liksom till att Southampton varje år var inblandat i högstaligans bottenstrid, men att de alltid lyckades klara sig kvar i slutändan. Jag blev lika glad varje gång, eftersom någon slags förkärlek för The Saints alltid funnits där i mitt fotbollshjärta. Finns det något lag som jag skulle få kalla mitt "andralag", så skulle valet stå mellan Southampton och Leeds. Båda klubbarna har varit på träningsläger runtom Göteborgsområdet, och kanske är det en av förklaringarna till att ett särskilt tycke fortfarande finns för dessa klubbar. Att jag faktiskt har upplevt dem "på riktigt".
Här följer lite fakta om Southampton FC.

* Staden Southampton är belägen på den engelska sydkusten, och nämns framförallt i hamnsammanhang, då stadens hamn är sydkustens främsta och viktigaste. Kraftiga bombningar vid andra världskriget ödelade stora delar av staden, och än idag finns tydliga spår från förödelsen.
* År 1885 bildades klubben av ett gäng medlemmar av kyrkan St Mary's Church Young Men's association, och hette till en början Southampton St Mary's. Sedan 1897 lyder klubben under namnet Southampton Football Club.
* I hela 103 år använde Southampton sig av The Dell som hemmaarena, innan man 2001 flyttade in på St Mary's Stadium som är klubbens nuvarande hem. Flytten från klassiska och för klubben karaktäristiska The Dell till nybyggda och rymligare (32 000 åskådare får plats) St Mary's innebar en modernisering för klubben. Förhoppningarna om att genom arenaflytten utvecklas till en större och framgångsrikare klubb slog aldrig in, och istället åkte man ur högstaligan.
* The Saints tveklöst största framgång genom tiderna är FA-cupsegern 1976, då man genom 1-0 besegrade självaste Manchester United på Wembley - som division 2-lag! Hjälte då i FA-cupskrällen blev Portsmouthfödde Bobby Stokes, som i all framtid sedan dess förknippas med det där målet. Saints cupseger som andra divisionslag är ett av de åtta tillfällen som ett lag utanför toppdivisionen vunnit den så anrika FA-cupen, världens äldsta fotbollsturnering.
* Högsta placeringen Southampton uppnått i högstaserien är den andraplats man knep år 1984. Manager då, liksom vid FA-cupvinståret, var legendariske Lawrie McMenemy, som är en av engelsk fotbolls största och mest framgångsrika tränare genom tiderna. En annan sådan som coachat the Saints är Ted Bates (i klubben 1955-73), Mr. Southampton himself.
* Tre välkända spelare som genom åren representerat klubben är:
- Alan Shearer (1988-92), som i A-lagsdebuten (från start i varje fall), 17 år gammal, presenterade sig med att göra ett hattrick när laget 4-2-besegrade Arsenal på The Dell. Shearer är dock framförallt förknippad med sin framgångsrika tid i Newcastle senare i karriären.
- Peter Shilton (1982-87), målvaktslegenden som spelat flest engelska ligamatcher (1005 stycken) genom alla tider. Han är också den meste engelske landslagsmannen någonsin, med sina 125 landskamper. Vid tillfället Shilton släppte in ett av världens mest kända och omdiskuterade fotbollsmål, Maradonas "Hand of God", tillhörde han the Saints. Ironiskt nog, med tanke på vad målet kallas.
- Kevin Keegan (1980-82), engelsk anfallsspelare som under sin andra och sista säsong för klubben gjorde 26 av klubbens 72 mål, och framröstades till ligans bäste. Storhetstiden hade han dock i Liverpool några år tidigare.
* Spelaren de flesta associerar med Southampton är ändå Matthew Le Tessier, den målfarlige offensiva mittfältaren. I hela sin karriär stannade han kvar i the Saints, något som belönat honom en stor plats i varenda Southamptonsupporters hjärta, och av många räknas han som klubbens största genom alla tider. Efter 17 år i klubben avslutade han 2002 karriären, med tretton mål kvar upp till Mike Channons målrekord på 185 stycken. Men då ska kommas ihåg att Channon var anfallare, och Tessier mittfältare.
* Visste ni att Southamptons dyraste värvning någonsin är de 4 miljoner pund man år 2001 betalade för Derbys Rory Delap. Just det, Delap som numera gjort sig känd som "inkastaren" i Stoke City. Vill ni ha ett bevis på att Delap faktiskt även kan göra snygga mål? Förbannat snygga mål. När målet gjordes? Under irländarens tid i Southampton naturligtvis.
* Två välkända talanger som är Southamptonfostrade är nuvarande Arsenalägda Theo Walcott, klubbens yngsta a-lagsspelare genom tiderna, och Gareth Bale, numera i Tottenham.
* Den stora sydkustrivaliteten mellan Southampton och Portsmouth slutar ofta med bråkiga tillställningar, framförallt supporterkampen går ofta hett till. Annars är Southamptonfansen lugna och ganska tillbakadragna, och är sällan besvärliga gällande huliganism osv.
* Laget, som idag tränas av holländaren Mark Votte, ligger för närvarande på nedflyttningsplats i The Championship. Truppen innehåller många yngre spelare, och förhoppningsvis klarar man, på ett typiskt Southamptonvis, sig kvar i nästhögstadivisionen.
söndag 8 mars 2009
Kanonsnyggt!
Ett imponerande Arsenal besegrade idag Burnley i sista matchen av FA-cupens femte runda. Och jösses, vilka mål de bjöd på!
Velas prestation vid 1-0 var magnifik, för att inte tala om avslutet. En lurig tunnel förbi försvararen och ett lobbavslut av världsklass över utrusande Jensen i Burnley-målet. Wenger har tidigare yttrat sig om att Vela är bland de bästa avslutarna han haft att göra med. Inga små ord från en herre som undervisat anfallsfenomen såsom Thierry Henry, Dennis Bergkamp och Ian Wright. Nyss 20 år fyllda Vela har haft det knackigt med målskyttet och missat ett par goda möjligheter de matcher han fått chansen, men efter dagens mål förstår jag vad Wenger menar. Killen kan bli bra. Riktigt bra.
Brassekroaten Eduardo da Silva har nu gjort tre mål på de två matcher han spelat sedan comebacken. Anfallarens mål idag var fullkomligt överväldigande, en klackvolley (?) upp i bortre krysset, en enastående prestation som ger ytterligare bevis på att Eduardo är bland Premier Leagues bästa avslutare. Anmärkningsvärt nog var Eduardo även kapten i dagens Arsenal. Med Fabregas, Touré, Almunia och van Persie vid sidlinjen var anfallaren förstaval bland startspelarna. Jag får intrycket av att Eduardo inte riktigt är den som gapar, skriker och motiverar sina medspelare fullt ut, men en intelligent spelare verkar han verkligen vara, och jag tror att det är via tips och uppmuntringar som Eduardo bidrar i sin kaptensroll.
Kameruanske defensiva mittfältaren Alexandre Song gjorde en riktigt bra insats i dagens Arsenalseger, och hjälpte laget med två assist, en roll som man inte känner igen Song i. Song är inget passningsgeni och är bland de minst kreativa mittfältare man kan tänka sig, så det var till i alla fall till min största förvåning som Song gjorde de här briljanta framspelningarna. För det var inte vilka framspelningar som helst, en lysande chip och en produktivt glänsande klackspark var vad kameruanen glänste med i offensiven.
Engelske landslagsmannen Theo Walcott gjorde idag comeback efter sin axelskada. Med tjugo minuter kvar att spela ersatte han Eduardo, och fick ett jätteläge att göra mål direkt. Fri försökte han placera bollen vid sidan av burväktare Jensen, men denne lyckades rädda skottet.
Jag undrar vad assisterande domaren tänkte när han efter en felaktig vinkning för offside på Walcott sneglade upp mot storbildsskärmen där han zoomades in av bildproducenten. När situationen i momentet innan visades på den samma utbröt massiva burop mot domarens felaktiga bedömning. Vad tänker man i det läget? I det här fallet var det ju inte jätteallvarligt eftersom matchen redan var avgjord, men om det istället hade skett i ett avgörande skede av matchen. Jag menar, han förstår ju förmodligen, och förhoppningsvis, att han gjort fel. Hans bedömning i en sådan svårbedömt situation (vilket det här i mina ögon egentligen inte var) kan ju vara helt matchavgörande.
Mycket Arsenal blev det idag, hoppas att ni icke-Gooners har överseende med det. När det nu väl går bra för Arsenal igen, måste jag väl som supporter få gotta mig lite? Det här inlägget ska dock förbli ett undantag, självklart kommer all engelsk fotboll få så gott som lika stor plats i fortsättningen också.
*******
Everton tog sig även dem vidare till semifinal i FA-cupen, och nu kan vi kanske, kanske se fram emot två fantastiska semifinalmöten fullspäckade med storspelare. Om nu Arsenal lyckas besegra Hull i kvarten. Matchen spelas den 17:e eller 18:e denna månad. Att så många bra lag, fyra topp sex lag i ligan, tar sig vidare till FA-cupsemi är väldigt ovanligt, och är ett bevis på att de stora lagen numera koncentrerar sig lika mycket på ALLA turneringar.
Men nu ska ingen Arsenal-seger tas ut i förskott. Hull slog Arsenal på Emirates i höstas, och kan mycket väl göra det igen.
*******
Precis som många igår kom fram till var spelaren jag sökte James Beattie. "Anonym" var först med att finna svaret, med "VTH" tätt efter. Rebusarna verkar vara uppskattade, så jag kommer att försöka komma med nya så ofta som möjligt. Så håll utkik!
James Beattie slog igenom för Southampton på The Dell (PC-arena), men klubben flyttade 2000, två år efter Beatties ankomst, till St Mary's (helig kvinna). Han köptes av Everton (sötsak = The Toffees, Goodison), men lyckades aldrig riktigt i klubben. Beattie anlände i januari, från Sheffield United (sylvass = The Blades), till Stoke, som är Robbie Williams födelse -och hemstad. Därav (Robbie) Keanes namne.
För ett antal år sedan, 2003 om jag minns rätt, var James Beattie med sitt Southampton på träningsläger i Sverige. Självklart tog jag, autografjägar'n, tillvara på möjligheten och raggade upp Beattie efter en träning på Tingbergsvallen i Kungsbacka för att få mig en klutt på min nyinköpta SFC-tröja. (A. Svensson-bilder finns naturligtvis också, men det får bli någon annan dag.)
Velas prestation vid 1-0 var magnifik, för att inte tala om avslutet. En lurig tunnel förbi försvararen och ett lobbavslut av världsklass över utrusande Jensen i Burnley-målet. Wenger har tidigare yttrat sig om att Vela är bland de bästa avslutarna han haft att göra med. Inga små ord från en herre som undervisat anfallsfenomen såsom Thierry Henry, Dennis Bergkamp och Ian Wright. Nyss 20 år fyllda Vela har haft det knackigt med målskyttet och missat ett par goda möjligheter de matcher han fått chansen, men efter dagens mål förstår jag vad Wenger menar. Killen kan bli bra. Riktigt bra.
Brassekroaten Eduardo da Silva har nu gjort tre mål på de två matcher han spelat sedan comebacken. Anfallarens mål idag var fullkomligt överväldigande, en klackvolley (?) upp i bortre krysset, en enastående prestation som ger ytterligare bevis på att Eduardo är bland Premier Leagues bästa avslutare. Anmärkningsvärt nog var Eduardo även kapten i dagens Arsenal. Med Fabregas, Touré, Almunia och van Persie vid sidlinjen var anfallaren förstaval bland startspelarna. Jag får intrycket av att Eduardo inte riktigt är den som gapar, skriker och motiverar sina medspelare fullt ut, men en intelligent spelare verkar han verkligen vara, och jag tror att det är via tips och uppmuntringar som Eduardo bidrar i sin kaptensroll.
Kameruanske defensiva mittfältaren Alexandre Song gjorde en riktigt bra insats i dagens Arsenalseger, och hjälpte laget med två assist, en roll som man inte känner igen Song i. Song är inget passningsgeni och är bland de minst kreativa mittfältare man kan tänka sig, så det var till i alla fall till min största förvåning som Song gjorde de här briljanta framspelningarna. För det var inte vilka framspelningar som helst, en lysande chip och en produktivt glänsande klackspark var vad kameruanen glänste med i offensiven.
Engelske landslagsmannen Theo Walcott gjorde idag comeback efter sin axelskada. Med tjugo minuter kvar att spela ersatte han Eduardo, och fick ett jätteläge att göra mål direkt. Fri försökte han placera bollen vid sidan av burväktare Jensen, men denne lyckades rädda skottet.
Jag undrar vad assisterande domaren tänkte när han efter en felaktig vinkning för offside på Walcott sneglade upp mot storbildsskärmen där han zoomades in av bildproducenten. När situationen i momentet innan visades på den samma utbröt massiva burop mot domarens felaktiga bedömning. Vad tänker man i det läget? I det här fallet var det ju inte jätteallvarligt eftersom matchen redan var avgjord, men om det istället hade skett i ett avgörande skede av matchen. Jag menar, han förstår ju förmodligen, och förhoppningsvis, att han gjort fel. Hans bedömning i en sådan svårbedömt situation (vilket det här i mina ögon egentligen inte var) kan ju vara helt matchavgörande.
Mycket Arsenal blev det idag, hoppas att ni icke-Gooners har överseende med det. När det nu väl går bra för Arsenal igen, måste jag väl som supporter få gotta mig lite? Det här inlägget ska dock förbli ett undantag, självklart kommer all engelsk fotboll få så gott som lika stor plats i fortsättningen också.
*******
Everton tog sig även dem vidare till semifinal i FA-cupen, och nu kan vi kanske, kanske se fram emot två fantastiska semifinalmöten fullspäckade med storspelare. Om nu Arsenal lyckas besegra Hull i kvarten. Matchen spelas den 17:e eller 18:e denna månad. Att så många bra lag, fyra topp sex lag i ligan, tar sig vidare till FA-cupsemi är väldigt ovanligt, och är ett bevis på att de stora lagen numera koncentrerar sig lika mycket på ALLA turneringar.
Men nu ska ingen Arsenal-seger tas ut i förskott. Hull slog Arsenal på Emirates i höstas, och kan mycket väl göra det igen.
*******
Precis som många igår kom fram till var spelaren jag sökte James Beattie. "Anonym" var först med att finna svaret, med "VTH" tätt efter. Rebusarna verkar vara uppskattade, så jag kommer att försöka komma med nya så ofta som möjligt. Så håll utkik!
James Beattie slog igenom för Southampton på The Dell (PC-arena), men klubben flyttade 2000, två år efter Beatties ankomst, till St Mary's (helig kvinna). Han köptes av Everton (sötsak = The Toffees, Goodison), men lyckades aldrig riktigt i klubben. Beattie anlände i januari, från Sheffield United (sylvass = The Blades), till Stoke, som är Robbie Williams födelse -och hemstad. Därav (Robbie) Keanes namne.
För ett antal år sedan, 2003 om jag minns rätt, var James Beattie med sitt Southampton på träningsläger i Sverige. Självklart tog jag, autografjägar'n, tillvara på möjligheten och raggade upp Beattie efter en träning på Tingbergsvallen i Kungsbacka för att få mig en klutt på min nyinköpta SFC-tröja. (A. Svensson-bilder finns naturligtvis också, men det får bli någon annan dag.)
lördag 7 mars 2009
Topplagen semifinalklara & efterlängtad rebus
Både Chelsea och Man United tog sig idag enkelt vidare till FA-cupens semifinaler. Chelsea ser bara bättre och bättre ut under Hiddink, och holländaren har sedan första stund fått fason på sina nya adepter. Jag känner spontant att FA-cupen verkligen är en cup som Chelsea kan vinna. I ligan är man för långt ifrån United poängmässigt, och kanske läggs större kraft på att vinna Champions League och FA-cupen. När United satsar mer på Premier League och Champions League, så kan Chelsea passa på att vinna den största inhemska cupen.
Man United å sin sida imponerade enormt på Craven Cottage och ser i det närmaste oslagbara ut för närvarande. Jag ser det faktiskt inte som någon omöjlighet att United tar en femling den här säsongen, även om jag som sagt lägger mina pengar på Chelsea som FA-cupsegrare.
*******
Kan Sir Alex med att fortsätta bänka Tevez de kommande matcherna? Argentinaren har gjort mycket gott intryck de gånger han fått chansen från start, och idag var han planens gigant med två mål. Det andra var en riktig fullträff, och prestationen som ledde till skottläget var skickligt utförd. Berbatov i all ära, men Tevez känns giftigare, och för mig är Rooney och Tevez de bästa anfallsalternativen i dagens United. Eller varför inte prova Berbatov och Tevez tillsammans?
Coventrys mittbackspar, Turner och Dann, hjälptes åt att skänka Drogba Chelseas ledningsmål med kvarten spelad. Två värdelösa försök till rensningar ledde till att ivorianen enkelt kunde lura burvaktare Westwood och sätta 1-0. Quaresmas fina inspel till Alex på en snabb kontring efter ett långt Coventry-inkast fastställde Chelsea-segern.
*******
Sunderland fick en drömstart på Stadium of Light när Richardson tog sig igenom Spurs-försvaret med en enda touch, för att skickligt placera in ledningsmålet med matchuret ställt på tre minuter. Spurs visade dock god kämpaglöd och vilja och kunde med minuten kvar kvittera till 1-1 i det viktiga bottenmötet. Jag tror inte att något av lagen åker ur i slutändan.
*******
Lördagen avslutas med en rebus. Vem är spelaren?
Tidigare sylvass anfallare med både näsa och huvud för mål. Karriären tog fart på PC-arena men efter endast ett par år tog helig kvinna över anfallarens liv. Lämnade denne för att flytta in hos ny sötsak, men framgången uteblev. Knåpar numera omkring i Keanes namnes hemstad.
På återseende imorgon.
Man United å sin sida imponerade enormt på Craven Cottage och ser i det närmaste oslagbara ut för närvarande. Jag ser det faktiskt inte som någon omöjlighet att United tar en femling den här säsongen, även om jag som sagt lägger mina pengar på Chelsea som FA-cupsegrare.
*******
Kan Sir Alex med att fortsätta bänka Tevez de kommande matcherna? Argentinaren har gjort mycket gott intryck de gånger han fått chansen från start, och idag var han planens gigant med två mål. Det andra var en riktig fullträff, och prestationen som ledde till skottläget var skickligt utförd. Berbatov i all ära, men Tevez känns giftigare, och för mig är Rooney och Tevez de bästa anfallsalternativen i dagens United. Eller varför inte prova Berbatov och Tevez tillsammans?
Coventrys mittbackspar, Turner och Dann, hjälptes åt att skänka Drogba Chelseas ledningsmål med kvarten spelad. Två värdelösa försök till rensningar ledde till att ivorianen enkelt kunde lura burvaktare Westwood och sätta 1-0. Quaresmas fina inspel till Alex på en snabb kontring efter ett långt Coventry-inkast fastställde Chelsea-segern.
*******
Sunderland fick en drömstart på Stadium of Light när Richardson tog sig igenom Spurs-försvaret med en enda touch, för att skickligt placera in ledningsmålet med matchuret ställt på tre minuter. Spurs visade dock god kämpaglöd och vilja och kunde med minuten kvar kvittera till 1-1 i det viktiga bottenmötet. Jag tror inte att något av lagen åker ur i slutändan.
*******
Lördagen avslutas med en rebus. Vem är spelaren?
Tidigare sylvass anfallare med både näsa och huvud för mål. Karriären tog fart på PC-arena men efter endast ett par år tog helig kvinna över anfallarens liv. Lämnade denne för att flytta in hos ny sötsak, men framgången uteblev. Knåpar numera omkring i Keanes namnes hemstad.
På återseende imorgon.
Upplagd av
Fredrik Tillberg
kl.
21:49
9
kommentarer
Etiketter:
FA-cupen,
Matchrapporter,
Värre än Oldsberg
Helgkryss
En matchsnål och ganska tråkig helg väntar oss fotbolls -och Premier League-fanatiker. Endast en ligamatch och fyra FA-cup-matcher står på tablån.
* Det uppskjutna mötet mellan Sunderland och Tottenham, p.g.a Spurs ligacupfinal förra helgen, är helgens enda Premier League-match. Lagen ligger på samma poäng, och har lika många vunna, oavgjorda och förlorade matcher. Matchens utgång kan komma att betyda mycket i den otroligt jämna nedflyttningsstriden.
Sunderland har visat en okej form, bortsett från förlusten på Anfield senast, och har en hyfsat intakt trupp. Spurs formkurva pekar spikrakt uppåt, och har självförtroende efter utklassningen av Boro i veckan. På bortaplan har man dock inte imponerat, med fyra förluster de senaste sex bortamatcherna.
Trots att Spurs försvar inte imponerat, så tror jag att Sunderland kan få det svårt även här. Modric och Lennon har visat mycket god form på sistone, och jag tror att det är just dem två som är övervägande till bortalagets fördel. 1-2 är ett rimligt resultat.
Matchen sänds i Canal+ Sport 1, klockan 16.00 idag.
* Första FA-cup-matchen ut är Coventry-Chelsea. Coventry imponerade mot Blackburn och lyckades även gå vinnande ur den striden. Mot ett uppåtgående Chelsea tror jag dock att man väger för lätt. Den spetskvalité som Chelsea besitter saknar Coventry, och det är det som blir avgörande för Chelsea idag. Med en stor fördel av hemmaplan kan Coventry kanske, kanske kriga sig till ett omspel, men mycket talar för att Hiddinks mannar tar sig vidare redan idag. Mitt tips: 1-3 till Chelsea.
Matchen sänds i Viasat Fotboll, klockan 13.30 idag.
* Man United gästar Fulham på Craven Cottage. Fulhams osannolika hemmafacit den här säsongen kan ställa till det för United. Sir Alex kan komma att vila ett par spelare med nästa veckas Champions League-möte med Inter i åtanke. Jag tror på oavgjort, 1-1.
Matchen sänds i Viasat Fotboll, klockan 18.10 idag.
* Imorgon spelas femte FA-cupomgångens sista match. Arsenal tar emot Burnley på Emirates, en match man ska gå segrande ur. Walcott är tillgänglig och kan göra comeback i truppen efter sin axelskada. Burnley slog ut ett reservbetonat Arsenal ur Ligacupen i höstas, men på FA-cupen lägger Wenger och hans manskap full fokus. 2-0 fördel Arsenal.
Matchen sänds i Viasat Fotboll, klockan 14.30 imorgon.
* Everton-Middlesbrough. Ett blekt Everton 0-0-kryssade mot Blackburn i veckan, men hemma på Goodison är man betydligt bättre än Boro. Boros formtopp blev kortvarig. Vinsten mot Liverpool följdes upp av storförlust mot Tottenham i onsdags. Everton vinner, 1-0.
Matchen sänds i Viasat Fotboll, klockan 17.00 imorgon.
Kupongen denna helg:
Sunderland-Tottenham - 2
Coventry-Chelsea - 2
Fulham-Man United - X
Arsenal-Burnley - 1
Everton-Middlesbrough - 1
Inga överraskningar den här gången alltså.
*******
Rebus följer under dagen, håll till godo...
* Det uppskjutna mötet mellan Sunderland och Tottenham, p.g.a Spurs ligacupfinal förra helgen, är helgens enda Premier League-match. Lagen ligger på samma poäng, och har lika många vunna, oavgjorda och förlorade matcher. Matchens utgång kan komma att betyda mycket i den otroligt jämna nedflyttningsstriden.
Sunderland har visat en okej form, bortsett från förlusten på Anfield senast, och har en hyfsat intakt trupp. Spurs formkurva pekar spikrakt uppåt, och har självförtroende efter utklassningen av Boro i veckan. På bortaplan har man dock inte imponerat, med fyra förluster de senaste sex bortamatcherna.
Trots att Spurs försvar inte imponerat, så tror jag att Sunderland kan få det svårt även här. Modric och Lennon har visat mycket god form på sistone, och jag tror att det är just dem två som är övervägande till bortalagets fördel. 1-2 är ett rimligt resultat.
Matchen sänds i Canal+ Sport 1, klockan 16.00 idag.
* Första FA-cup-matchen ut är Coventry-Chelsea. Coventry imponerade mot Blackburn och lyckades även gå vinnande ur den striden. Mot ett uppåtgående Chelsea tror jag dock att man väger för lätt. Den spetskvalité som Chelsea besitter saknar Coventry, och det är det som blir avgörande för Chelsea idag. Med en stor fördel av hemmaplan kan Coventry kanske, kanske kriga sig till ett omspel, men mycket talar för att Hiddinks mannar tar sig vidare redan idag. Mitt tips: 1-3 till Chelsea.
Matchen sänds i Viasat Fotboll, klockan 13.30 idag.
* Man United gästar Fulham på Craven Cottage. Fulhams osannolika hemmafacit den här säsongen kan ställa till det för United. Sir Alex kan komma att vila ett par spelare med nästa veckas Champions League-möte med Inter i åtanke. Jag tror på oavgjort, 1-1.
Matchen sänds i Viasat Fotboll, klockan 18.10 idag.
* Imorgon spelas femte FA-cupomgångens sista match. Arsenal tar emot Burnley på Emirates, en match man ska gå segrande ur. Walcott är tillgänglig och kan göra comeback i truppen efter sin axelskada. Burnley slog ut ett reservbetonat Arsenal ur Ligacupen i höstas, men på FA-cupen lägger Wenger och hans manskap full fokus. 2-0 fördel Arsenal.
Matchen sänds i Viasat Fotboll, klockan 14.30 imorgon.
* Everton-Middlesbrough. Ett blekt Everton 0-0-kryssade mot Blackburn i veckan, men hemma på Goodison är man betydligt bättre än Boro. Boros formtopp blev kortvarig. Vinsten mot Liverpool följdes upp av storförlust mot Tottenham i onsdags. Everton vinner, 1-0.
Matchen sänds i Viasat Fotboll, klockan 17.00 imorgon.
Kupongen denna helg:
Sunderland-Tottenham - 2
Coventry-Chelsea - 2
Fulham-Man United - X
Arsenal-Burnley - 1
Everton-Middlesbrough - 1
Inga överraskningar den här gången alltså.
*******
Rebus följer under dagen, håll till godo...
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
